Det finns för många böcker

Minus fyrtio uppe i Norrland nu, hör jag i kväll på väderleksrapporten. Här håller det sig på åtta, kanske tio i natt. Det blåser inte längre, det går att hålla varmt i huset. Det har varigt soligt i dag. Det är bara snön som fattas. Lite snö vill jag ju ha i alla fall. Dagens utflykter var till gymmet i morse och en runda runt beteshagen och i skogen. Annars håller jag mig inomhus. Det är egentligen väldigt trevligt med vintern. Kontrasten mellan kylan ute och värmen inne ger en ombonad känsla.

På soffbordet ligger två boktravar. Den högra består av höstens agrarhistoriska läsning, som nu ska kokas ner till en skriftlig redovisning. Deadline är 13 januari och jag har haft en månad på mig redan, men naturligtvis skjutit upp skrivandet. Den vänstra består av mindre läsprojekt, som under julen plötsligt tog form när jag började läsa den nyutkomna Pierre Hadots "Vad är antikens filosofi?" (Daidalos 2015). Det handlar bland annat om de hellenistiska filosofiskolorna och där finns mina favoriter, stoikerna. Det är en mycket läsvärd bok. Jag fick också anledning att plocka fram lite ur hyllorna.

Men jag har förbjudit mig att läsa vidare där innan skrivandet är klart. Sådan är min livsföring även nu som pensionär, med mer tid än någonsin. Jag säger inte att jag har ont om tid, den strömmar ju ständigt emot mig, men det finns för många böcker, det finns för mycket intressant kunskap, det finns så mycket att göra.