onsdag 27 februari 2013

Nina Björk

Om ni inte såg intervjun med Nina Björk i går kväll, så gör det. Länk till SvtPlay här (Så länge den nu finns kvar...)
Att hon är i ropet kan man inte ta miste på. Jag skrev om hennes bok "Lyckliga i alla sina dagar : Om pengars och människors värde" (Wahlström & Widstrand, 2012) i höstas, närmare bestämt här.

På ett dygn har inlägget nu laddats ner (och kanske rentav blivit läst) 278 gånger. Vid googling på "Nina Björk" hamnar det på första sidan.
Det är inte vanligt att den här bloggen får så mycket uppmärksamhet...
Men det är väldigt roligt. Framför allt om det leder till att ännu fler läser hennes bok.

5 kommentarer:

Gabrielle Björnstrand sa...

Ja, det var bra - även om jag inte alltid tycker att hon gör sig lika bra live som i skrift.
Men det är viktigt det hon säger, om hur pengar/arbete/konsumtion blivit våra enda värden och hållhakar på jaget. Och hur det manliga ska vara allas ideal.

Sen tycker jag såna där stickrepliker som : Har du inte själv skaffat en fondtapet? (från producenten tror jag) är slag under bältet: Det är väl självklart att skrivande människor också bearbetar sina egna idealföreställningar, fondtapet eller ej.

Men läsa henne bok kommer jag inte att göra, tycker att jag är alltför enig med henne för att behöva det.

Lennart Erling sa...

Nej, hon är inte så strukturerad live, det håller jag med om. Men det är på något sätt befriande med hennes ärliga, "otaktiska", direkta framtoning. Hon har ett engagemang som berör.

Gabrielle Björnstrand sa...

Och så är hon ju väldigt söt ; )

Tror jag ska läsa henne i alla fall; för här hände något som har direkt koppling till det hon diskuterar, så jag kanske behöver bemmana - nej bekvinna - mig. För att skriva om just det.

(Du lär få höra).

Lennart Erling sa...

Hennes utseende har inget med tyngden i hennes skrivande att göra, men - jag bytte några ord med henne när hon var i Varberg - och, ja, hon är både klok och vacker...
Bra att du ska läsa. Och jag undrar ju vad du ska skriva.

Gabrielle Björnstrand sa...

Nej da, har inget med varann att göra; men svårt att inte se. Och användbart.
Uppenbarligen ett hinder för den något fumlande, inte särskilt skarpa, intervjuaren.