Några rader om Kerstin Ekmans "Grand final i skojarbranschen".
Alla har läst den, nu även jag.
Eftersom alla har läst den eller läst ett otal recensioner så hoppar jag över innehållsresumén och går direkt på omdömet. Det är en bra roman.
Är det en smoothie? Nej, det tycker jag inte. Det är ingen lättdrucken söt mix. Snarare en elegant men stark cocktail. Och ibland en häxbrygd, både bitter och sträv. En remixad version av ett helt författarskap? Av ett liv? På sätt och vis. Men mycket välgjord och inte bara det. Också en roman med flera bottnar och skikt och en idéroman som diskuterar litteratur och skrivande.
En tidskrönika i satirens form. Både elak och självironisk. Litteraturvärlden i skrattspegeln. Och alla som ser sin bild är nog inte roade. Men jag tyckte alltså den var underhållande - och bitvis briljant - och vad är det för fel på underhållning, om den håller så här hög klass? Ska det vara autofiktion ska det vara Kerstin Ekman.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar