Senvinterns nedtrappning

Senvinterns vanliga nedtrappning har börjat. Min intellektuella kapacitet är låg. Även om ljuset har börjat återvända, så lever jag i ett slags halvmörker. Böcker blir liggande halvlästa. Jag börjar lösa korsord.

Ibland går jag ner mig i minnen och rör mig i andra tider än nutiden.

I mitt föräldrahem fanns en stringhylla med böcker från Tidens förlag. Min far var bokombud. Hur det kom sig hann jag aldrig fråga honom.

Nu finns ett urval av böckerna här.

Redan innan jag lärde mig läsa drogs jag till böckerna i hyllan, kanske av en vag känsla att de rymde något som jag måste få veta. Att de bar på hemligheter. Att det var där jag kunde hitta svar på de många frågor som efter hand dök upp.

Jag vet inte när jag lärde mig läsa.

Men jag minns fortfarande många av bilderna i reseskildringarna från tidigt femtiotal.

Jag plockar fram dem. Pärmdekoren är tidstypiskt primitivistisk, exotiserande. Det här är före avkoloniseringen. Fortfarande finns det upptäcktsresande.

Alain Gheerbrant: Expedition Sälla Jaktmarker. 1955 (klicka för större bilder!)

Rolf Blomberg: Sydvart. 1953

På Java blir Rolf Blomberg bekant med Umar: "Han körde med van hand in en piskorm med huvudet före genom den ena av sina kollosala näsborrar och halade ut den ur munnen. En del av ormen hängde ut genom näsan, en annan ur ena mungipan. Ännu en piskorm fick röna samma öde och ta vägen genom den andra näsborren."

(Rolf Blomberg: Sydvart)

Vissa bilder gav näring åt fantasin. En padda med ett människoansikte?

(Rolf Blomberg: Såna djur finns, 1956)

Även om barndomen kunde vara svår så fanns det de som hade det värre:

"Piaroindianernas mandomsprov. En klump av de farligaste giftmyrorna i hela Amazonas förs långsamt över offrets ansikte." (Alain Gheerbrant: Expedition Sälla Jaktmarker)

Och så fanns det de där bilderna som med tiden blev alltmer intressanta:

"En skönhet från urskogen festsmyckad med krita." (Werner Junge: Djungeldoktor - tio år som vit medicinman i Afrikas djungel, 1954)