Vad har jag gjort!? Mitt i bloggens sommarstiltje blir jag
uppringd av en journalist på lokaltidningen Hallands Nyheter som vill göra ett
porträtt av mig som bloggare och långsamläsare. Jag ber om betänketid. Frågar
lite om upplägget. Är tveksam. Men när jag till slut träffar journalisten är
hon så kompetent och påläst att tveksamheten nästan helt försvinner. Nästan.
Nå, jag kommer att få se resultatet och i värsta fall avböja.
Det är en ovan situation. I bloggen är det jag som
kontrollerar hur jag framstår i ett slags (i realiteten mycket begränsad) offentlighet. Nu
blir jag föremål för någon annans tolkning och betydligt fler läsares bedömning av den
tolkningen. Eller - nej, jag har ju ingen kontroll över hur jag framstår i bloggen. Även här är det läsarnas bedömning som gäller, hur mina intentioner än ser ut. Så skillnaden är att någon annan målar bilden och så den betydligt större offentligheten.
Bildkälla
Naturligtvis är jag glad över att bloggen uppmärksammas. Och eftersom jag nu en gång börjat blogga, så är det väl inte för att inte bli läst utan just för att bli läst? Jag hoppas att porträttet i HN inte kommer att göra mig vare sig sämre eller bättre än vad jag är. Det är ju det där med att ingen blir profet i sin egen stad. Pretentiös jävel, boknörd, pucko? Tja, vi får se. Jag skriver ju ingenting här som jag inte kan stå för och för mig gäller Montaignes ord:
Naturligtvis är jag glad över att bloggen uppmärksammas. Och eftersom jag nu en gång börjat blogga, så är det väl inte för att inte bli läst utan just för att bli läst? Jag hoppas att porträttet i HN inte kommer att göra mig vare sig sämre eller bättre än vad jag är. Det är ju det där med att ingen blir profet i sin egen stad. Pretentiös jävel, boknörd, pucko? Tja, vi får se. Jag skriver ju ingenting här som jag inte kan stå för och för mig gäller Montaignes ord:
"Här kommer man att klart kunna avläsa mina fel och mitt enfaldiga sätt - så långt hänsynen till allmänheten medger det."
