"med bekymmer skall du nära dig på henne i alla dina lifsdagar"

Efter morgonens regn klarnar det upp och solen skiner in i rummet där jag omväxlande står och sitter vid skrivbordet, omgiven av böcker och papper, och förbereder mig för morgondagens seminarium. Det ska handla om den agrara revolutionens drivkrafter och orsaker, en omvälvande och på många sätt avgörande tid i svensk 1700- och 1800-talshistoria.

När jag nu har tid att fördjupa mig i detta fascinerande ämne, utan stress och press, utan yttre prestationskrav, bara driven av den nyfikenhet och glädje i kunskapsinhämtning som livet förunnat mig, så kan jag även följa intressanta sidospår och fastna i detaljer, som nedanstående, inte utan förbindelse med dagens debatt om arbete i konsumtionssamhället.

I diskussionen om jordskiftena, den process där jorden från mer eller mindre kollektivt reglerade nyttjandeformer övergick i strikt privat ägo, till den form av familjejordbruk vi känner i dag, finns en uppfattning att skiftena innebar att en ny ideologi, ett vinstmaximerande marknadstänkande krossade ett urgammalt system där produktionen av livsnödvändigheter begränsades till vad som behövdes för ett drägligt liv.

Erik Hallberg nämner i en forskningsöversikt Karl Polanyi som kallade skiftena "de rikas revolution mot de fattiga", och att det tidigare fanns "en äldre sorts ekonomisk logik som strängt taget inte graviterade kring ett expansionsbegär så mycket som olika sociala mål." Den ryske bondeekonomen Tjajanov fann att det ryska bondehushållet inte hade "någon böjelse att i alla lägen söka utöka produktionen. Istället för att producera mer när priset på en vara gick upp kunde hushållet istället välja att arbeta mindre. Samma konsumtionsnivå uppnåddes, men till en lägre arbetsinsats."

Hallberg refererar också den tyska sociologen Maria Mies, vars term "subsistence production" innebär att "människan och hennes dagliga bröd var själva målet med verksamheten", till skillnad från marknadsekonomins varuproduktion, där "människan själv, liksom naturen, är ett bland andra medel och där vinstmotivet hålls som enda måttstock på framgång".

Ester Boserup, som menade att genom historien befolkningstillväxten var det som drev på den agrara utvecklingsprocessen och där en gradvis övergång till alltmer arbetskrävande brukningsmetoder skedde under tvång:

”Antropologerna betonar bristen på förutseende och den allmänna benägenheten att undvika hårt jordbruksarbete. Nationalekonomerna har kanske för bråttom när de antar att de primitiva jordbrukarna bara griper till samlande av livsmedel när de inte kan producera tillräckligt med föda för sina behov. Antropologiska undersökningar tyder på att primitivt folk vanligen betraktar både jakt, fiske och insamling av frukter, rötter osv. som nöjsamma sysselsättningar, medan de bara ägnar sig åt livsmedelsproduktion i den mån andra och angenämare sysselsättningar inte ger tillräckligt med föda. Man ser ofta att det arbete som läggs ner på livsmedelsproduktion begränsas till det absoluta minimum som är nödvändigt för att man inte skall behöva svälta.”

Är det inte detta Lasse Berg skriver om? "Det lättsamma samlarlivet med mycket prat och lite arbete förbyttes i ett trälande utan slut från gryning till solnedgång".  Eller med Bibelns ord, som Berg citerar (jag har dock valt det mustigare språket i Karl XII:s bibel):

”…förbannad vare marken för dina skull; med bekymmer skall du nära dig på henne i alla dina lifsdagar. Törne och tistlar skall hon bära dig, och du skall äta örter på markene. Du skall äta ditt bröd i dins anletes svett, till dess du varder åter till jorden igen, der du af tagen äst; ty du äst jord, och till jord skall du åter varda.”

Nu menar forskningen att den självhushållande bondeekonomin aldrig funnits. Olika former av marknad och både lokal och långväga handel, inte minst mellan olika regioner med olika förutsättningar. Övergången från Lasse Bergs lättsamma samlarliv till odlandets möda ligger mycket långt tillbaka. Men att 1700- och 1800-talens agrara revolution och jordbrukets övergång till marknadsproduktion var en avgörande faktor i skapandet av vårt moderna kapitalistiska konsumtionssamhället är det ingen tvekan om.

Vad har då ovanstående med dagens debatt om arbete i konsumtionssamhället att göra?
Jag tror att Boserups primitiva människor som inte vill arbeta mer än vad som behövs, utan hellre ägnar sig åt "nöjsamma sysselsättningar", inte är så primitiva egentligen. Kanske är vi fångna i kapitalackumulationens ekorrhjul, kanske ägnar vi oss åt tillväxt till döds, kanske kunde ett förnuftigare utbyte med naturen göra att vi både levde bättre och dessutom mer hållbart?

______________________________________________________________________________
Erik Hallberg: Havrefolket. Studier i befolknings- och marknadsutveckling på Dalboslätten 1770-1930. Diss. Göteborgs universitet, 2013 (fulltext: https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/33705)

Ester Boserup: Jordbruksutveckling och befolkningstillväxt. Liber, 1979.

Lasse Berg: Gryning över Kalahari. Hur människan blev människa. Ordfront, 2005.