Nu lägger jag mig på soffan och börjar läsa om professor Lidenbrock, sinnebilden av vetenskaplig utvecklingsoptimism, hans mer skeptiske brorson Axel och den tystlåtne isländske jägaren Hans, från nedstigningen i Sneffels krater på Island och till att de kastas upp av ett vulkanutbrott på Stromboli. Inte olik ett bokslukande barn på flykt undan en besvärlig yttervärld låter jag mig bara avbrytas av det sociala livets yttersta nödvändigheter. Fast det jag flyr ifrån är ett smärtande ryggskott.
Hela denna totalt osannolika färd djupt under jordskorpan, genom sprickor och grottor och över underjordiska hav, där allt ges vetenskapligt förnuftiga förklaringar, dokumenteras noggrant och exakt med hjälp av en Celsiustermometer levererad av firman Eigel, en manometer, en barometer, en kronometer från Boissonas i Genève, en inklinations- och en deklinationskompass, en nattkikare och - mycket viktigt - två ruhmkorffapparater.
Ni vet inte vad en ruhmkorffapparat är? Det visste inte jag heller. Nu vet jag.
5 kommentarer:
Det vet väl alla vad en ruhmkorffapparat är. Jag har alltid med mig ett par sådana när jag är ute och bergvandrar - man vet aldrig!
Allvarligt talat var det väldigt trevligt att läsa om ditt återupptäckande av Jules Verne. Jag har faktiskt inte läst honom sedan jag var barn och ungdom men nu blev jag sugen på att läsa något igen. Då skall jag försöka med originalspråket. Min favorit var, om jag minns rätt, En världsomsegling under havet med den mystiske Kapten Nemo som centralfigur. Och ubåtsnamnet Nautulius förekommer ju fortfarande i populärkulturen.
När jag skulle skriva den här kommentaren råkade jag hitta en krönika av Aase Berg som handlar om romanen. Något så inkrökt, snedvridet och allmänt korkat har jag inte läst på länge. Hon kan inte må särskilt bra. Att en cigarr ibland inte är något annat än en cigarr faller tydligen inte Aase in.
Tack Bengt O.!
Jag borde veta att man aldrig ska underskatta sina läsare...
Den förlupne sonen hade en Jules Verne-period, minns jag. Jag köpte en hel del på antikvariat. De finns kvar i hans hyllor nu, hoppas jag.
Sen blir jag nyfiken på krönikan av Aase Berg: handlade den om En världsomsegling... eller om Till jordens... ? Var hittar man den?
För övrigt hoppas jag du inte tar alltför lång bloggpaus.
Samma eminente illustratör till "Fem veckor i luftballong" var det. Plockade fram boken och kollade. Måste ha läst "Till jordens medelpunkt" i lägre tonåren. De fantasieggande bilderna var nog en stor del av nöjet. Undrar om de där böckerna tål en omläsning?
Ser att jag som vanligt uttryckt mig oklart. Aase Bergs krönika gällde världsomseglingen, inte jordens medelpunkt.Nu måste jag ju, motvilligt, länka till densamma.
http://www.dn.se/dnbok/bokrecensioner/jules-verne-en-varldsomsegling-under-havet/
Ni som ev. läser den kommer omedelbart att se vilken okritiskt normativ och anti allt möjligt fint jag är. Om ni inte redan visste det.
I senaste numret av Grönköpings Veckoblad analyserade en kulturkvinna diverse kända dikter och kom fram till att Karlfeldt och Albert Engström var "gay" och Svarta Rudolf pedofil. Det förvånar mig att Aase missat detta. Där hann fru spocialpsykologen Pjälterud-Glad före!
Bengt O.:
Ja, herregud, efter att ha läst Aase Bergs recension, kan jag nog använda hennes egna ord: "Snart är förenklingen och livsstilen det enda vi har kvar." Åtminstone Berg.
Skicka en kommentar