Att hänga ut tvätt en sommardag

Söndag förmiddag, en alldeles lagom varm försommardag. 

Jag hänger ut lakanstvätt till tork. Tvättklämmorna är av trä och har sett sina bästa dagar, men får duga en sommar till. En lätt bris tar tag i lakanen. Sol, luft, fågelsång. En citronfjäril flyger förbi. Att hänga ut tvätt en sommardag är inget hushållsarbete, det är en njutning.

Sedan går jag över betesmarken ner till nya bron. Det gula havet av maskrosor har ersatts av ett lika gult hav av smörblommor.

Jag har kikaren med mig och står en stund och iakttar en liten, oansenlig ljus- och mörkgrå fågel som sjunger i ett buskage. Som så ofta har jag inte en aning om vad det är för slags fågel.

På andra sidan bron får jag syn på en vackert röd räv en bit upp i backen. Den ser mig inte först. När jag tar några steg sticker den snabbt iväg.

Backsipporna är på väg att blomma ut. Tjärblomstren kommer istället. Bilden på backsipporna här är ett par veckor gammal.

Efter lunch ska jag ge mig på projektet att restaurera kryddlandet. Jag gräver upp, jag lägger ut kalkstensplattor från Kinnekulle. En halvtimme i taget, så länge ryggen håller.

Alla dagar är inte bra, men det finns också dagar som denna. Som den store poeten skriver:

Det finns en lyckokänsla som kommer sällan men kommer
ändå
Det finns detta vårt förnimmandes vittnesbörd
och detta att vara till.
Flyktigt är allt medvetande
men flyktigt är inte fåfängligt.
Så sluts min bukoliska sång.