torsdag 11 september 2008

Ved

Det hade inte regnat när jag kom hem från jobbet. Alltså fogade jag mig efter realitetsprincipen och klippte gräs. Och fortsatte med att stapla in lite av den ved som ska värma oss under den kommande vintern, ett på många sätt karaktärsdanande, lantligt sisyfosarbete.
Sen kunde jag läsa vidare i "Skumtimmen".
Den är annorlunda. En liten pojke försvinner ut i dimman på Ölands alvar på sjuttiotalet. Det antyds att en ökänd psykopat och brodermördare är skyldig, fast han vid den tidpunkten är död och begraven. Trettio år senare får pojkens morfar, snart åttio och bosatt på ett äldreboende, ett brev innehållande pojkens ena sandal och inleder en privatspaning. Pojkens mamma, fortfarande märkt av sorgen, kommer till Öland. En av morfaderns åldriga vänner dör under oklara omständigheter. Lever i själva verket den förmodade mördaren fortfarande? Mystiken tätnar, skuggorna från det förflutna kommer närmare. Tempot är lugnt, person- och miljöskildringen bra. Jag läser vidare...

8 kommentarer:

Kurt sa...

Är det ved som "värmer tre gånger"?

Lennart Erling sa...

Ja, ett gammalt talesätt här i trakten säger att veden värmer när man fäller, kapar och klyver och sen när man eldar. Så i alla fall två gånger. Eller tre om man ska bära ner den till pannan.
Vedeldning får en att komma lite närmare de ursprungliga behoven...

Lennart Erling sa...

PS: Om sanningen ska fram köpte vi i år all ved färdigkapad och klyvd... Jag skyller på ålder och rygg.

Anonym sa...

Jag begrep mig då rakt inte på slutet på Skumtimmen. Har du kommit dit ännu?

Lennart Erling sa...

Lena: jag la ifrån mig "Skumtimmen" i går, och upplösningen var verkligen oväntad, precis som det ska i en bra deckare.
Nu vet jag åtminstone en person som läser min blogg och som skulle bli väldigt sur om jag avslöjade det oväntade slutet... så jag vill inte gå in på det här... maila mig om du vill!

Anonym sa...

Jag har nog aldrig begripit vad deckare går ut på - jag blev oerhört överraskad och rent ut sagt förb-ad för att jag inte hade förstått vad som hänt!

Titti sa...

Jag har inte läst den här boken men ska göra det så småningom. Nattfåk tyckte jag väldigt mycket om så jag hoppas den här är lika bra.

Lennart Erling sa...

Hej Titti!
"Skumtimmen" var nästan bättre än "Nattfåk", vars upplösning var lite för mycket "shoot-out" för mig...