måndag 8 augusti 2022

Notis om läsning

Det blev som jag befarade. Jag kommer inte att läsa hela "Mannen utan egenskaper" denna sommar. 
Den plötsliga ingivelsen framför bokhyllan ledde bara fram till sidan 119 i andra bandet. 
Det är nog så att sommaren inte är den tid då man ska räkna med långa, sammanhängande läspass. Vilket Musil kräver. Tusen och en saker pockar på uppmärksamhet, det vill säga allt det som ingår i ett någorlunda socialt liv. Och för mig är det någorlunda sociala livet en, hur ska jag uttrycka det? ... bjudande uppgift. Nog om det.

Istället läser jag med stigande fascination och intresse en liten gul samlingsvolym med tre böcker av Harry Martinson, "Svärmare och harkrank", "Midsommardalen" och "Det enkla och det svåra", utgivna 1937, 1938 och 1939. Naturstycken, läser jag på omslaget, men också tidskritik och kulturkritik och civilisationskritik. 
Jag tänker att jag borde läsa Harry Martinson, vilket jag inte gjort tidigare. Men vis av erfarenheten lovar jag inget bestämt. 

Ja, det var väl bara det. God kväll!




6 kommentarer:

Einar J sa...

Själv ägnar jag mig åt Pär Lagerkvist i sommar, men jag har, precis som du nu, även haft Martinsson i tankarna. Har läst alltför lite av honom, så jag ser fram emot frukter av din läsning.

Lennart Erling sa...

Jag hoppas att jag kommer att fortsätta läsa Harry Martinson. Och att jag kan samla mig till att skriva några rader om läsningen. När jag nu ändå har den här bloggen...

Gunnel K sa...

Lagerkvists Barabbas är med på Harold Blooms lista över kanoniska verk av svenska 1900-talsförfattare. De övriga på listan är Ekelöf, Tranströmer och L Gustafsson. Av Martinsson har jag endast läst Aniara, för två år sedan. Jag minns boken, med de kompletterande teckningarna i, som en aha-upplevelse och ett mästerverk.
I sommar läser jag John Galsworthys Forsytesagan-trilogin, jag har kommit halvvägs. Därefter ska jag leta upp någon filmatisering eller BBC-serie för att även få uppleva Forsytesagan filmiskt. Det finns en hel del klichéer i karaktärernas tankar och dialoger, men klichéerna används inte klichéeaktigt, utan medvetet och raffinerat. Forsytesagan är mycket välskriven och läsvärd.
För mina barn (11 och 13 år) högläser jag ur en spännande faktabok från 1950-talet som handlar om kända upptäcktsresanden. Jag hittade boken i min pappas ladugård, längst ned i en kartong. Ibland kan man fynda i bodar och uthus! (Ganska ofta, förresten...!)

Ha det bra! Gunnel K i Karlshamn.

Lennart Erling sa...

Bloom har god smak, i alla fall vad gäller de svenska författare du nämner. Min Lagerkvistläsning ligger flera decennier bort. "Dvärgen" läste jag om för ett tag sen. Harry Martinson kommer jag nog att fortsätta med. Det jag läser nu är mycket läsvärt. Ö h t tror jag att det är dags att läsa de stora svenska författarskapen. Om jag hinner.

Gunnel K sa...

Texten på samlingsvolymens omslagssida är mycket välformulerad. Står det vem som har skrivit den introduktionen? Mvh G.

Lennart Erling sa...

Nej, det är bara en anonym omslagstext.