tisdag 19 januari 2021
Våra fotspår kommer att vara borta
Tisdag eftermiddag. När vi gick vår runda i skogen övergick det lätta regnet plötsligt i ett ymnigt snöfall. Stora flingor föll, tätt, tätt, sakta ner och la sig på marken och på trädens grenar. Snart bildades ett tunt snötäcke. Det var vackert, på något sätt högtidligt. Men i morgon kommer allt att ha töat bort. Våra fotspår kommer att vara borta.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Våra fotspår är tvivelsutan borta i morgon. Men de fotspår som betyder något, fotspår i betydelsen avtryck, försvinner inte lika snabbt... Liten "filosofisk" betraktelse från Blekinge! /Mvh Gunnel.
Ja, det är skillnad mellan våra fotspår på marken och livshändelsernas avtryck i våra sinnen. Men hur mycket försvinner och hur mycket stannar kvar? Och hur mycket blandas och förändras och hur mycket är vårt eget?
Werner Aspenström skriver om barndomsminnen i "Bäcken" från 1958:
"Vad jag beskriver är en närvarokänsla i en tid som inte längre existerar, i en natur som inte tillhör mig utan en gång för länge sedan förmedlades till mig av en främling, ett barn med mitt namn. Ändå upplever jag och hanterar denna främlings verklighet som min personliga egendom, kanske min enda riktigt påtagliga. Av mig själv har jag inget minne, jag var ett ingenting som genomfors av stämningar, kökets, skogens, regnets, moderns, kattens, dödens och den soldallrande gungbrädans stämning."
Hej Lennart! Jag tackar för det förtätade och uttrycksfulla Aspenström-citatet. Du har dragit fram en av Sveriges bästa lyriker! Det får mig att tänka på William Wordsworths syn på kopplingen mellan "nature" och "imagination" och som han vände och vred på i utmärkta dikter i romantikens era. Jag har sett "imagination" i wordsworth-sammanhang översatt till "spörjande tanke" i svensk språkdräkt. Oavsett vad man tycker om "spörjande tanke" gentemot det förmodligen mer heltäckande ordet "föreställning" så måste jag säga att "spörjande tanke" är ett mycket inspirerande begrepp!
Ja, finns det något mer intressant än att reflektera över storheterna "tiden" och "minnet"? Människan kommer aldrig att bli färdig med den delikata uppgiften.
Med vänlig hälsning, Gunnel.
Skicka en kommentar