Det är dags att måla om den långa söderväggen. En av sönerna på ställning, jag på marken. Äkta linoljefärg, ett segt jobb. Linoljefärg ska strykas mycket tunt. Men det är gott att arbeta tillsammans. Lite småprat, Bob Dylan och Van Morrison i högtalarna. Nu är första strykningen klar. Väggbrädorna från Pariskommunens dagar får förlängt liv.
3 kommentarer:
Bra konst!
Och vacker... Gamla ting, som den här väggen, ett slitet verktyg, en stengärdsgård, har en helt annan utstrålning är nya ting, producerade för att snabbt ersättas av ännu nyare.
Jag vet. Allt det där, underbara grejer.
Skicka en kommentar