"Ultimately, life and death are just biological categories invented by human beings for the sake of measuring and categorizing, in order to come to terms with, and make sense of, their own circumscribed and time-bound existence."Kanske är människan inte alltings mått? Kanske finns det större mått. Eller måttlöshet. Naturen.
Jag citerar från ett mycket intressant kapitel, "Poetry and materialism in Shelley and Leopardi", av Cosetta Veronese, i "The atheism of Giacomo Leopardi", Cosetta Veronese & Pamela Williams (eds.), Leicester: Troubador, 2013.
Veronese visar genom en analys av Shelleys dikt "Mont Blanc" och Leopardis "Ginsten" hur Shelley och Leopardi, utifrån likartade materialistiska och ateistiska grunder hamnar i skilda uppfattningar om människans villkor; Shelley mer positiv och optimistisk, Leopardi mer negativ och - minst sagt - pessimistisk.
Shelley har jag inte läst alls. Att jag läst Leopardi vet de happy few som följt denna blogg några år. Han är en av de tre, fyra omistliga vännerna bland de döda.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar