lördag 3 januari 2009

Film, stenar

Skriv ett försvar för filmkonsten! uppmanade jag min outtröttlige filmmentor Ole i ett inlägg här i november. Nu har han gjort det, som en kommentar det ursprungliga inlägget. Läs det här.
Det är förmodligen det mest genomtänkta, nyanserade och kloka som skrivits om film på denna blogg. Och jag håller med. Som nog alla förstår är jag inte helt seriös när jag rackar ner på filmkonsten...

Jag noterar i alla fall att Ole hellre skulle ta med sig en bok än en film till en öde ö. Boken är i all sin enkelhet mer oberoende av teknologi. Boken, litteraturen, är äldre än filmen. Mer original. Och filmen kan inte på sin utmätta tid, som styr vår upplevelse, återge tillnärmelsevis samma innehåll som det i princip nästan outtömliga litterära verket.
Men det är som Ole skriver ett medium som kan förmedla det vi av språk- och tidsskäl annars aldrig kan tillgodogöra oss.

Denna lördag blir det plötsligt milt igen och solen tittar fram. Den lyser upp gärdsgårdens stenar och jag blir stående och undrar hur man med ord skulle kunna återge upplevelsen av dessa sammanfogade stenar.

6 kommentarer:

Björn Nilsson sa...

Hm, jag vet ju inte om din sista fråga enbart var retorisk, men här är en vers av en mindre känd poet som går in på sten-frågan. Observera särskilt slutet som jag tycker är vackert:

På stengrund: vårt land
Att älska, ära
Som törnrosens doftsky
Som stenbackens enar
En fattigdom, kanske
Som sandiga moar
Där tallarna växer
Magra och stolta -

Och rika i anden
Blir alla de kloka
Som älskar stenen
För stenens skull

Lennart Erling sa...

Mindre känd, ja, men jag lyckades snabbt spåra poeten via Google... Du har verkligen lyckats, tycker jag. Svenska fattigdomens betydelse. Och sista strofen är klockren! Jag lägger in den i citat-arkivet.

Anonym sa...

Vackert om sten.
Jag älskar sten i alla former, trots eller kanske på grund av att jag är smålänning?

Björn Nilsson sa...

Lena, jag trodde att alla smålänningar var less och rent av förb-e för all sten de måste plocka ur sina åkrar.

Men har man lite blick för färger kan man se hur vanlig gråsten faktiskt kan vara riktigt vacker och färgrik i alla möjliga skiftningar. Det är därför jag skrivit en del små sten-poem och fotograferat sten, och uppskattar hur japanerna kan fixa till en vacker trädgård med hjälp av några stenblock och lite växter.

Anonym sa...

Björn, jag har en stenträdgård här hemma! http://www.flickr.com/photos/northofsweden/69362971/

Björn Nilsson sa...

Jaha, där ser man vad några stenar kan göra för att skapa något nytt, det behövs inte så mycket. Hoppas träden överlever vintern.