"När bröderna Lumières livfulla kinematografbilder lördagen den 28 december 1895 visades för publiken, fanns det i salen två anonyma journalister, som ett par dagar senare i artiklar publicerade i Le Radical respektive La Poste vittnade om den epokgörande händelsen. Båda var lika fascinerade av de rörliga filmbilderna. Den ene berättade om ”det fotografiska underverket” som skapade en verklighetsillusion, den andre skrev om teknikens seger över döden: ”Den dag då den här apparaten blir tillgänglig för allmänheten och var och en av oss kan fotografera sina nära och kära /…/ när de rör sig eller uppträder med bekanta gester och ord på läpparna – den dagen upphör döden att vara oåterkallelig.” "
"Vid sidan om Andrej Belyj var författaren Kornej Tjukovskij en av de första ryska intellektuella som 1908 skrev längre artiklar om film. I Tjukovskijs ögon hade kinematografen helt och hållet skapats för ”vildarna” i en modern urban miljö, ”ty liksom alla andra marknadsprodukter förkroppsligar filmen konsumentens smak, den är en handelsvara i stort sett tillverkad för den stora massan”."
"I mångas ögon var filmen framför allt en visuell njutning. Men för Kafka var just det visuella problematiskt då han ansåg att filmbilderna med sin hastiga rörelse var störande för ögonen: ”Det är inte synen som erövrar bilderna, utan det är de som erövrar synen. De invaderar medvetandet.” "
"Att filmen så snabbt blivit en enorm succé över hela världen var något bekymmersamt för fransmannen Louis Haugmard, krönikör på den katolska tidskriften Correspondant. Filmen kräver bara en ”minimal intellektuell ansträngning”, hävdade han. Den är ”förenklingens triumf”, ”en religion för folket” eller snarare ”framtidens religionslöshet”. Haugmards dom över filmens betydelse för samhället var obarmhärtig: enligt honom skulle filmen i framtiden få ”den förhäxade folkmassan” att sluta tänka och bara ”öppna stora, tomma ögon för att se, se, se…” "
Tendentiöst valda citat från Jeana Jarlsbos intressanta understreckare i SvD 16 jan 2009, "När filmen invaderade medvetandet".
2 kommentarer:
Hej Lennart!
Kunde inte låta bli att vid läsningen av din blogg associera
till den "hjärnans invadering" som måste ha varit avsedd med "The Passion of Christ" för några år sedan. Jag har inte sett filmen - den kändes lika lite intressant som att läsa somliga böcker (Gömda, Klämda, Dömda) - men har stadigt haft förnimmelser av rena "gibsonska" avsikter framkallade av TV-mediet på sistone: Gazarapporteringen.
Film kan vara så mycket.
"Fanny och Alexander" på Annandagen 2008 påminde oss åter om behovet av självreflektion medan "Flickan från Auschwitz" tycktes mig servera ett inbakat politiskt budskap.
Kafka skulle ha mått!
Hälsningar från en född skeptiker
Hej Wu,
jag gillar att dra fram negativa saker hos filmen som medium, till största delen orättvist. Det är som du skriver, film kan vara så mycket. Men jag ÄR skeptisk mot bilden som medium.
Skicka en kommentar