Ett sinnestillstånd

Av och till drabbas Virginia Woolf av djupa depressioner. Kanske är det i dagboksanteckningar som denna från 1926 som man kommer henne närmast.

"ONSDAG 15 SEPTEMBER
Ett Sinnestillstånd. Vaknade kanske vid 3. Å det är på gång den kommer - fasan - fysisk som en smärtande våg som väller fram över hjärtat - kastar mig uppåt. Jag är olycklig olycklig! Ner - å Gud, jag önskar att jag vore död. Paus. Men varför känner jag mig så här? Låt mig få se vågen växa. Jag ser på. Vanessa. Barn. Misslyckad. Ja, jag kan ana det. Misslyckad misslyckad. (Vågen växer.) Å de skrattade åt min förkärlek för grön målarfärg! Vågen slår ner. Jag önskar att jag vore död! Jag har bara några få år kvar att leva hoppas jag. Jag uthärdar inte denna fasa mer - (nu är det vågen som sköljer över mig.) Detta upprepas; flera gånger om, med olika former av fasa. Och när den nått sin kulmen, håller inte den intensiva smärtan i sig, utan blir snarare vag. Jag slumrar till. Jag vaknar med ett ryck. Vågen än en gång! Den oresonliga smärtan: känslan av misslyckande; oftast knuten till en bestämd händelse, exempelvis min förkärlek för grön färg, eller att jag har köpt en ny klänning, eller bjudit hit Dadie över veckoslutet. Till slut betraktar jag det hela så oberört jag bara kan och säger, Nej nu får du ta dig samman. Sluta med det här. Jag resonerar. Jag räknar igenom lyckliga människor och olyckliga. Jag rustar mig för att fösa bort kasta iväg slå ned. Jag börjar marschera framåt i blindo. Jag känner hindren falla. Jag säger det gör ingenting. Ingenting gör något. Jag blir stel och spänd, och sover igen, och vaknar halvt om halvt och känner vågen börjar komma och ser ljuset vitna och undrar hur frukost och dagsljus kommer att övervinna den, den här gången: och så hör jag L. i gången utanför och låtsas, för min skull lika mycket som för hans, vara väldigt munter; och oftast är jag på gott humör när väl frukosten är avklarad. Går alla människor igenom detta tillstånd? Varför har jag så lite makt över det? Det vållar mycken förspilld kraft och smärta i mitt liv."