Inte så mycket om vagnar...

Kapitel 6 i tredje boken av Montaignes Essayer har rubriken "Om vagnar".
Det är mycket missvisande, vilket inte är ovanligt i essayerna. ("Rubrikerna på mina kapitel täcker inte alltid ämnet...")
Det handlar mycket lite om vagnar. Istället innehåller det en minst sagt fördömande skildring av spanjorernas erövring av de olika indianfolkens Amerika.

"Vem har nånsin värderat nyttan med handel och köpenskap till ett så högt pris? Så många städer jämnade med marken, så många folk utrotade, så många miljoner människor nedsablade, och den rikaste och vackraste världsdelen helt omstörtad för handeln med pärlor och peppar: tarvliga segrar! Aldrig har ärelystnaden, aldrig har folkhat drivit människor mot varandra till så fasansfulla fientligheter, så bedrövliga katastrofer.
När några spanjorer seglade längs kusten på jakt efter deras gruvor steg de i land i en fruktbar, trevlig och tättbebyggd trakt, och till folket där framförde de sina vanliga förklaringar: att de var fredliga människor som hade färdats långt och att de var utskickade av kungen av Kastilien, den störste fursten i den bebodda världen, vilken av Påven, Guds ställföreträdare på jorden, hade fått herraväldet över alla de indiska länderna; om de ville betala skatt till honom skulle de behandlas mycket välvilligt. De bad folket om livsmedel till mat och om guld, som skulle användas i ett visst läkemedel; dessutom redogjorde de för sanningen i vår religion, vilken de rådde dem att anta, varefter de tillfogade vissa hotelser.
Svaret blev detta: Vad beträffar att vara fredliga såg besökarna inte sådana ut, om de nu var det. Vad beträffar deras kung så måste han vara fattig och behövande eftersom han tiggde, och mannen som hade gett honom det här landet [påven] måste vara en som tyckte om strid eftersom han gav bort något som inte var hans till en främling och därmed drev mottagaren i konflikt med de gamla ägarna. Vad beträffar livsmedel så skulle de få det. Guld hade de inte så mycket, och det var en sak som inte uppskattades särskilt mycket hos dem eftersom det var värdelöst för deras liv [ ... ] Vad en enda Gud beträffar så hade deras redogörelse behagat dem, men de ville inte byta ut sin religion, som de så länge hade hyllat med gott resultat; de var inte vana att ta råd av andra än sina vänner och bekanta. Vad hotelserna beträffar så var det ett tecken på omdömeslöshet att komma och hota människor vilkas natur och tillgångar var okända för dem. Därför skulle de skynda sig att lämna deras land [ ... ] Annars skulle det göra med em som de hade gjort med de här andra - varvid de pekade på huvudena av några män som blivit avrättade runt staden."

Kung Atahualpa i Inkariket tillfångatogs och

"Man kokade ihop en falsk anklagelse och falska bevis på att kungen planerade att resa sina provinser i uppror för att bli fri. I en fin dom, utfärdad av samma personer som hade iscensatt detta förräderi mot honom, dömdes han sedan att hängas och strypas offentligt, sedan han tvingats köpa sig fri från pinan att brännas levande genom att låta sig döpas, en ceremoni som utfördes på själva schavotten."

Och från Mexico:

" En annan gång brände de på en gång, i en och samma eld, fyrahundrasextio män levande, fyrahundra från det enkla folket och sextio av de främsta adelsmännen i en provins: de var bara krigsfångar."

"Dessa berättelser har vi från erövrarna själva, ty de inte bara erkänner dem, de skryter med dem och basunerar ut dem. Är det kanske för att bevisa sin rättfärdighet eller sitt trosnit? Detta är sannerligen metoder som står helt i strid med så heliga syften."

Detta var inledningen till den långa historien av imperialistiska utrotningskrig. Montaigne genomskådade den religiösa ideologin. Är det någon mer än jag som drar paralleller till dagens värld?