tisdag 22 juli 2008

Godnattkyssen

Sommaren är omläsningens tid.
Jag tar fram Walter Ljungquists novellsamling "En dörr står på glänt" från 1937 och läser novellen "Godnattkyssen".

Handlingen är enkel. Det är sommar i skärgården på trettiotalet. På söndagskvällen vinkar två barn, en sexårig pojke och en tolvårig flicka, adjö till sin pappa som tar båten in till stan. Pojken ser att pappa har tårar i ögonen och funderar över detta, han har svårt att få det att stämma överens med vad de vuxna har sagt om män och gråt. Mamma är finklädd och har parfym och särskilda ögon. Barnen kan inte sova, det är kvavt av annalkande åska. De ligger i sina sängar och hör upprörda röster; det är mamma och en man de känner igen. Pappa ringer från stan. Flickan hör mamma ljuga. De vuxnas agerande skildras ur barnens perspektiv, genom barnens försök att tolka vad som händer. Indirekt förstår vi läsare att det är slutet på en, kanske aldrig inledd, otrohet. Det är 22 mycket koncentrerade sidor. Inte ett ord för mycket, inte ett onödigt ord.
Det är en novell jag kan läsa varje sommar.

2 kommentarer:

Lena/northofsweden sa...

Den novellen skulle jag vilja läsa. Finns den på nätet, tror du?

Lennart Erling sa...

Nej, men Sundsvalls stadsbibliotek har ett ex av "En dörr står på glänt" i sitt magasin, ser jag i deras webbkatalog. Detta fantastiska Internet...