Nej, det har inte varit någon bra läsvecka. Jag lever sannerligen upp till bloggens namn. Kvällarna har varit mörka och efter några sidor i "The big sleep" har det känts som om det är just det jag behöver. Att gå i ide och vakna upp i vårsolen.
Under veckan har jag botaniserat lite bland alla de litteraturbloggar som finns. En länklista finns hos Bokhora. Jag förstår att min blogg saknar det mesta. F f a är inläggen för få. Folk tycks ha en fruktansvärd energi. Läser och skriver dagligen. Har åsikter dagligen. Tänker snabbt. Det gör inte jag. Ibland tänker jag inte alls, utan finns bara.
Men jag ger mig inte. Jag ska fortsätta med bloggen. Se den som min anteckningsbok, som en handfull andra kanske läser ibland. Vad är det för vits med det? Jag har av och till genom åren antecknat saker. Jag märker nu, när jag tänker på vad jag ska skriva här, att jag funderar lite mer på vad jag skriver, att jag skärper mig, att jag försöker göra det läsbart. Och det är bra, för mig själv för att tankegångarna (kanske) blir klarare - och för er andra för att texterna (kanske) blir intressantare.
Sen är det en annan fråga varför någon annan än jag själv ska läsa dessa anteckningar.
Det är jag inte helt klar över.
1 kommentar:
Nej, just det...varför bloggar man? Kanske ett utslag av den där tanken att varje människa bör få 15minuter i media för att bekräfta sin existens (McLuhan?). En annan anledning är att mediet bjuder väldigt lite motstånd, det är direkt och lättillgängligt. Det blir "allvar" när man trycker på "publicera" och möjligheten att bli läst av 1000-tals eller fler tilltalar mig - det är socialt, väldigt socialt. Tack för dina tankar och texter. Jag tycker det är mycket intressant att läsa.
Skicka en kommentar