Sireners sång.2

Hemkommen efter jobbet vid femtiden sitter jag vid trädgårdsbordet i värmen från den låga solen och läser de sista raderna i Nina Björks "Sireners sång".
Lägger ifrån mig boken och funderar. Hur ska jag kunna göra denna bok rättvisa i ett kort blogginlägg?

Vilka är Björks sirener?
Det som traditionellt karakteriserar modernitetens ekonomi är den accelererande produktionen, med ledord som industrialism, effektivitet, nytta, rationalitet. Och det är Mannen som är bärare av dessa värden. Kvinnan, menar Björk, placeras utanför moderniteten. Hon står för de motsatta, mjuka värdena och är en fara för Mannen, med sin sirensång kan de locka honom från den rätta vägen.
Detta är fel, hävdar Björk. Den moderna ekonomin består av två delar, en som producerar och en som konsumerar.
Redan under 1800-talet uppstår en marknad för en accelererande konsumtion som är nödvändig för produktionsökningen.
Och det är kvinnorna som får rollen av konsumenter av de nya varorna, varor som inte är nödvändighetsvaror.
Björk skriver om varuhusens och modehusens uppkomst med utgångspunkt i Zolas "Damernas paradis".
Konsumtionen av modevaror handlar om yta och drömmar, konstlade behov och esteticism.
Denna modernitetens irrationella sida står för en konsumtion över alla nyttogränser, en konsumtion som ökar kapitalets omsättningshastighet och ytterligare driver på utvecklingen.

Känner vi igen oss? Vi lever nu mer än någonsin i irrationalitetens, onyttans och den begärsdrivna ekonomins tid.
Inte ens vår tids Odyssevs gjuter längre vax i öronen, han lyssnar villigt till sirenernas sång och konsumerar bortom allt förnuft.

Nina Björks feministiska kulturanalyser mynnar ut i en kraftfull civilisationskritik.
Vi måste köpa och konsumera, annars stannar hjulen. Och allt blir till varor, även människors kroppar och själar. Skenet, bilden, ytan är det som säljer.
Det är mycket tänkvärd läsning. Läs!