Från bokslukare till bokidisslare

Långsam läsning och vikten av omläsningar är ett återkommande tema här. Ett långsamt lästempo och behov av att läsa om kan i och för sig bero på en viss tröghet hos intellektet, men mer på att det i många fall är nödvändigt för att göra ett litterärt verk rättvisa.

"Nu förhåller det sig så med böcker av första rang, att de i allmänhet behaga en mera då man läser dem för andra gången än för första; och tvärtom med många böcker, varpå nedlagts endast medelmåttig konst och ansträngning ..."

Så säger den italienske sjuttonhundratalsförfattaren Guiseppe Parini i Giacomo Leopardis "Parini eller Om äran" till en förhoppningsfull lärjunge, i en lång utläggning om det fåfänga i att söka litterär ära (och som slutar med de berömda orden om de verkligt stora författarnas öde: "det är deras lott att leva ett liv som liknar döden och först efter döden leva - om lyckan är god!")

Parini fortsätter:

"... i vår tid ser du väl att det är en stor sak att få tid till en första läsning, att inte tala om en andra ..."

Parini gick ur tiden 1799. Intet nytt under solen, alltså. Och hur mycket värre är det inte idag? Är det någon som inte känner någon grad av informationsstress?

Hos bernur uppmärksammas jag på en artikel i The Guardian av Patrick Kingsley, "The art of slow reading", som är mycket läsvärd. Författaren inleder med att förmoda att om man läser artikeln i tryckt form, så är chanserna stora att man bara orkar med att läsa halva - och om man läser den på nätet kanske inte ens en femtedel...

Så har (kanske) snabba, ytliga medier skadat vår förmåga till uthålligt, koncentrerat och eftertänksamt läsande.

Jag undviker att läsa längre texter på nätet. Om det beror på ett motstånd mot mediet eller på något annat vet jag inte. Men det fungerar inte för mig.

Sen länge för jag för en kamp mot mig själv, för att förvandla mig från en bokslukare till en bokidisslare.

Jag skrev ut artikeln och läste (hela) långsamt, uppmärksamt, med förstrykningspenna i handen och ute vid trädgårdsbordet. Därför kunde jag inte klicka på länkarna till andra nätartiklar och webbsajter. Det kanske jag gör senare.

Men jag gick in och beställde Nicholas Carrs "The shallows: what the Internet is doing to our brains" (2010).