Camus har funnits i mina hyllor länge. Jag har "Myten om Sisyfos" som Alduspocket från 1966. Sannolikt läste jag den då, eller något senare, liksom romanerna och kanske något mer.
"Människans revolt" har jag börjat läsa några gånger, men aldrig läst klart.
Nu hittade jag på antikvariat den legendariske C. G. Bjurströms "Albert Camus - från främlingskap till landsflykt", utgiven 1957, alltså samma år som Camus fick Nobelpriset.
Det är en något gulnad, trådbunden volym, som delvis var ouppskuren - att ta fram pennkniven är något man inte gör så ofta nu för tiden.
Bjurström är djupt förtrogen med Camus verk och skriver kunnigt och intressant.
Jag har också börjat läsa den oavslutade och postumt utgivna självbiografiska roman, "Den första människan" (Bonniers 1997), som Camus arbetade med vid sin död och som skildrar en faderlös barndom i Algers fattigkvarter, kärleken till den hårt prövade modern, kamraterna, lekarna, skolan och vägen ut ur den "omedvetenhetens oskuldsvärld", som Bjurström skriver, till kunskap och medvetenhet och insikten om tillvarons grundläggande absurditet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar