tisdag 3 december 2013

Kajorna samlas i Societetsparken

När jag lämnar jobbet samlar sig kajorna i Societetsparkens träd. En stämningsbild så god som någon, på vägen in i vintermörkret.


Och när jag tänker på min nuvarande oförmåga att läsa koncentrerat minns jag ett citat från 2010:
"Over the last few years I've had an uncomfortable sense that someone, or something, has been tinkering with my brain, remapping the neural circuity, reprogramming the memory. My mind isn't going - so far as I can tell - but it's changing. I'm not thinking the way I used to think. I feel it most strongly when I'm reading. I used to find it easy to immerse in a book or a lengthy article. My mind would get caught up in the twists of the narrative or the turns of the argument, and I'd spend hours strolling through long stretches of prose. That's rarely the case anymore. Now my concentration starts to drift after a page or two. I get fidgety, lose the thread, begin looking for something else to do. I feel like I'm always dragging my wayward brain back to the text. The deep reading that use to come naturally has become a struggle."

Nicholas Carr: The shallows - what the Internet is doing to our brains. New York: Norton, 2010.

4 kommentarer:

Gabrielle Björnstrand sa...

Det där citatet har något skrämmande sant över sig. Så jag tröstar mig med kajorna. Här var tomt på gården i en månad. Sen kom stormen. Då var kajorna här igen och lyfte ur träden när jag öppnade fönstret sent på natten. Älskar det där fladdret över taken. De blir oroliga, men de byter bara från ett träd till ett annat. Så ska vi också göra med vår oro. Amen.

Lennart Erling sa...

Och ändå trasslar jag in mig ytterligare, på Facebook...

Gabrielle Björnstrand sa...

Och jag på twitter. Elände. Man måste välja och välja bort, vareviga dag.

Facebook har jag dock sluppit undan. I can resist everything except temptation. Som Wilde sa.

Lennart Erling sa...

Vi har alla våra svagheter… ;-)