Det är redan torsdag och jag tänker på hur lite av uppsatsarbetet som blivit gjort. Den gamla vanliga psykologiska mekanismen träder i funktion: jag skjuter upp det i och för sig intressanta arbetet för att jag är för trött och okoncentrerad efter jobbet, vilket leder till att jag får dåligt samvete, vilket gör mig irriterad och okoncentrerad, vilket... I stället för att jag tar tag i någon bit och börjar jobba på den och sen en till och en till, tills massan blir stor nog att av sin egen tyngd rulla på.
Nå, något har jag ju gjort, förstås.
Två böcker damp ner i postlådan, Karin Stensdotters "Arnes kiosk" och Thomas Nydahls "Alla de andra som också skrev". Frestelser. Jag bläddrar lite och tänker att Thomas bok passar bra att läsa i småportioner och kombinera med uppsatsen.
Sen måste jag citera Susan Sontag, som skriver i "Regarding the pain of others" om problemet med att vi använder bilder och foton som ett sätt att minnas, att det till slut blir vårt enda sätt att minnas, att det utplånar andra sätt att minnas och förstå.
Och, skriver hon,
"even a writer as steeped in nineteenth century and early modern literary solemnities as W. G. Sebald was moved to seed his lamentation-narratives of lost lives, lost nature, lost cityscapes with photographs. Sebald was not just an elegist, he was a militant elegist. Remembering, he wanted the reader to remember, too."
2 kommentarer:
Lite underligt att "Arnes kiosk", som kom ut 2004 fortfarande finns tillgänglig. Så länge brukar inte de stora förlagen ha böcker tillgängliga.
"Arnes kiosk" fanns i pocketutgåva, så den lever ett tag till.
Men annars är det som du säger väldigt korta livslängder för svenska böcker, i alla fall på de större förlagen. Å andra sidan är antikvariat.net fantastiskt.
Skicka en kommentar