onsdag 8 oktober 2008

Mötesfrihet

I lördags satt vi i den milda höstsolen på
Café Gustav Adolf i Malmö och åt en lunchmacka. Från en gågata hördes talkörer och visslingar. Vi gick dit för att se vad det var.
En bil med en högtalaranläggning och några Sverigedemokrater som försökte hålla ett möte. Och 100-150 motdemonstranter som omringade dem och med oväsen, visslingar och enligt tidninguppgifter spottloskor och kastade pappmuggar och mynt effektivt omöjliggjorde mötet.
Spontant var det inte svårt att vissla med.
Men vid närmare eftertanke blev det svårt.
Sverigedemokraterna utnyttjade den grundlagsfästa mötesfriheten. Motdemonstranterna berövade dem rätten att hålla ett opinionsmöte, en rättighet de för egna syften säkert anser helig. Och det är väl där svårigheterna kan uppstå. Sverigedemokraternas politiska inflytande växer, det är ett reellt hot. Martyrskap är det sista man ska ge dem. Om SD vinner anhängare bland folket så är det en viktig politisk uppgift att förstå varför, och vinna dem tillbaka. Motdemonstranterna tänkte rätt, men handlade fel.

4 kommentarer:

Björn Nilsson sa...

SD lär fortsätta att gå framåt så länge större delen av det politiska etablissemanget trängs inom en liten liberal sektor utan större intresse för vad rätt många människor känner - nämligen att storsamhället struntar i dem. Kanske den senaste utmobbningen av Vänsterpartiet kan bli en välsignelse här, under förutsättning att V blir förnyat, argt, upproriskt, rött och antiliberalt. Då kanske man kan få stopp på bakgårdspolitikerna som skyller alla problem på utlänningarna.

Björn Nilsson sa...

PS. Angående yttrandefrihetsfrågan har du helt rätt, naturligtvis.

Lennart Erling sa...

Att döma av reaktionerna från fackligt håll så var det nog ett misstag av Sahlin att kicka ut Ohly. I bästa fall kommer V att få större tyngd och kunna ställa ultimatum till S. Miljöpartiets anpasslighet är bara pinsam. I sämsta fall kommer folk att bli trötta på all etablerad politik och lyssna till SD. Det är verkligen en soppa...

Björn Nilsson sa...

Ja, vi får hålla tummarna för en politisk nytändning.

Konstigt med MP förresten: en gång var de unga, pinsamma och hade rätt i mycket. Nu är de gamla, pinsamma och har fel i mycket. Delvis konsekventa i alla fall.