I lördags satt vi i den milda höstsolen påCafé Gustav Adolf i Malmö och åt en lunchmacka. Från en gågata hördes talkörer och visslingar. Vi gick dit för att se vad det var.
En bil med en högtalaranläggning och några Sverigedemokrater som försökte hålla ett möte. Och 100-150 motdemonstranter som omringade dem och med oväsen, visslingar och enligt tidninguppgifter spottloskor och kastade pappmuggar och mynt effektivt omöjliggjorde mötet.
Spontant var det inte svårt att vissla med.
Men vid närmare eftertanke blev det svårt.
Sverigedemokraterna utnyttjade den grundlagsfästa mötesfriheten. Motdemonstranterna berövade dem rätten att hålla ett opinionsmöte, en rättighet de för egna syften säkert anser helig. Och det är väl där svårigheterna kan uppstå. Sverigedemokraternas politiska inflytande växer, det är ett reellt hot. Martyrskap är det sista man ska ge dem. Om SD vinner anhängare bland folket så är det en viktig politisk uppgift att förstå varför, och vinna dem tillbaka. Motdemonstranterna tänkte rätt, men handlade fel.
