Jag läser vidare i "Fria själar"

Det är en gammal sanning att arbetet inkräktar på fritiden... Jag läser långsamt vidare.

Även hos John Stuart Mill, i en läsning av "Om frihet" och "Förtrycket av kvinnorna", visar Nina Björk på samma ideal, en oberoende och suverän människa, som "existerar som en fullvärdig och komplett individ redan innan han eller hon ingår relationer med och eventuellt börjar påverkas av andra och av samhället."
Hos Mill är mänskligt beroende något negativt.
"Mills ideala subjekt, som det framträder i dessa båda texter, är ett subjekt som bara kan existera i den liberala fantasin - en fantasi som bortser från människan som en relationell och beroende varelse."
Mer tanke än kropp.

Mills samhällssyn är intelligensaristokratisk. Medborgerlig frihet bör tillkomma endast de därtill kompetenta. Människan är en kompetent medborgare bara om han/hon är sin egen, avskild från allt inflytande, är bildad och kunnig... som Mill.

Mill förfasas över demokratins nivellerande effekt. Demokratin är en nödvändig följd av moderniteten, men den har olyckliga bieffekter - massan, pöbeln, hopen hotar.

I konsekvensens namn (människors möjligheter att bli kompetenta medborgare ska inte hindras av socialt arv eller biologi) måste Mill tillskriva kvinnorna samma medborgerliga rättigheter som männen. Men kvinnor är annorlunda, de rör sig i en värld av känslor, inte av rationellt förnuft. De, liksom den obildade massan, är en fara för demokratin.

Björk avslutar kapitlet:

"Men att Mills berättelse om den oberoende människan är just en berättelse, en fiktion utan förankring i verkligheten, innebär inte att den är en politiskt oskyldig berättelse. Att så gärna vilja framhäva människans frihet att man gömmer bort hennes givna biologiska villkor understöder ett samhälle som accepterar att vissa individer överhuvudtaget inte får dessa villkor tillfredsställda, och därför faktiskt dör av undernäring. Mills fiktion är därför en fiktion med skrämmande verkliga följder."

Björk skriver bra. Texten är öppen och perspektivrik. Man vill följa hennes uppmaning i inledningen att själv tänka vidare.
Hon nämner två inspiratörer, den italienske filologen Sebastiano Timpanaro och den engelske litteraturvetaren Terry Eagleton. "Det är med hjälp av dem som jag tänker i den här boken."
Timpanaros "On materialism" hittar jag till slut i ett danskt antikvariat med hjälp av det fantastiska antikvariat.net...