onsdag 30 mars 2011

Svenska parnassens supseder

Jag kommer ingen vart med det jag skulle vilja skriva om Thomas Bernhard, så vid sidan av läser jag (passande nog...) Olof Lagercrantz "Vid sidan av : möten med författare från fyrtiotal till sjuttiotal" (Wahlström & Widstrand, 2011).

Under många år skrev Olof Lagercrantz dagboksnoteringar på registerkort, där han mer eller mindre noggrant skrev ner sina intryck av de många författare han umgicks med på mer eller mindre förtrolig fot. Korta notiser, ibland längre. Både vänligt inkännande och ibland ganska elakt.

Nu ges de ut i urval av Richard Lagercrantz och Stina Otterberg, med ett "jag-var-vän-med-Olof"-förord av Horace Engdahl, prydligt och kronologiskt ordnade efter den författare det handlar om, från Lars Ahlin till Evert Taube.

Det äts ett otal middagar och supéer, det promeneras och samtalas och förtroenden och anekdoter utbyts, folk fikar efter goda recensioner, förtalar varandra och lismar och beter sig och ett genomgående tema är alkoholen. Lagercrantz noterar alltid alkoholkonsumtionen.

Ofta visar sig fina diktare vara som folk är mest. Det bråkas och gruffas och intrigeras och vänsterprasslas.
Det är en egentligen liten krets och Dagens Nyheter är rikslikare, det är där agendan sätts. Lagercrantz är vän eller bekant med de flesta.

Varför läsa det här? Det är ju ett slags skvallerbok. Vilket värde har det att få veta defekter i karaktär och uppförande hos Eyvind Johnson eller Erik Lindegren?
Jag vet inte. Men läser ändå. Ibland är det rätt underhållande.
PS: Vid närmare eftertanke (läsning) är det mer än en skvallerbok, förstås. Anteckningarna kring Erik Lindegren, t ex , blir tillsammans ett gripande porträtt.

Inga kommentarer: