Jag fortsätter med trivia...
Och att detta har lett till att en allt större del av kunskapen finns lagrad som obearbetad information, alltså bara potentiell kunskap. Vilket skapat missförståndet att information är lika med kunskap.
På ett kanske inte alltför avlägset sätt kan man se mina gårdagsfunderingar kring min elektroniska kalender i detta sammanhang.
Varför upplever jag det elektroniska mediet som mer opålitligt, mer obeständigt, än det handskrivna på papper?
För att det är mer sårbart, beroende av tekniska prylar och tillgång till el?
Om ingen kan övertyga mig om motsatsen tror jag att det faktiskt är så att det är mer sårbart.
Av naturliga skäl har vi inga elektroniskt lagrade texter från 1500-, 1600- eller 1700-talet.
Men en stor mängd handskrivna och tryckta.
Kommer vi att ha kvar det vi idag lagrar elektroniskt om 300- 400- eller 500 år?
Nu har jag avlägsnat mig långt från kalenderfrågan, men ändå.
Allt är naturligtvis förgängligt, en skrift i vatten.
Men i det korta perspektivet, livstidsperspektivet, vill man (jag) bära med mig några spår av det jag gör, av mig själv. Kanske rentav lämna något efter mig.
3 kommentarer:
Du berör en mycket viktig fråga som är alldeles för litet diskuterad. Jag har bloggat i en eller annan form sedan 2002 och ibland händer det att jag vill återpublicera något som fått förnyad aktualitet. Regelmässigt är det då så att ett stort antal av de källor jag åberopat mig på inte längre finns kvar. Det kallas tydligen "länkröta" och försvagar naturligtvis framställning och argument i högsta grad.
Tidigare skrev jag ofta polemiska artiklar om politik och ekonomi men det källmaterial jag använde har ofta försvunnit från nätet.
Däremot tror jag inte på det där argumentet att det inte kommer att finnas möjligheter att återge vissa media i framtiden som t.ex. cdskivor, mp3-filer, jpg och annat. Naturligtvis kommer det att gå även om apparaterna kanske inte är enkelt tillgängliga för gemene man.
En text tryckt på härdigt lump-papper från början av 1800-talet har större chans att överleva än en som tryckts på dåligare cellulosapapper från slutet av 1800-talet. Det blir ömtåligt, gulnar och vittrar.
Jo, länkrötan stöter man på ibland och det är irriterande. Nätet ska ju just vara den plats där "allt" är tillgängligt.
Migrering, som jag tror det heter, av elektroniskt lagrat material till nya medier är naturligtvis tekniskt möjlig, men jag tror också att det är ett växande problem när mängden data hela tiden växer.
Det gäller att hänga med, även för den enskilde. Jag har t ex en gammal dator med ålderdomliga textfiler och ett antal 3,5 tums disketter som jag inte kan öppna mer.
Skicka en kommentar