Fågelvägen räknat så är nu mer än halva totalsträckan avverkad. Men norra länsdelens kust med vikar och klippor, sankängar och klapperstensstränder innebär mer tidsödande vandring. Så fan vet om inte...
Från norra delen av Östra stranden i Halmstad (det tråkiga hamnområdet bortsåg vi från, om man nu över huvud taget kan gå där) gick vi ner till Fylleåns mynning. Vi var inte ensamma. Östra stranden är ett motionsstråk, förstod vi snart. Men ännu inga badande.
Från åmynningen kunde vi se tillbaka mot Halmstad.
Efter en fikapaus i solen gick vi tillbaka genom sanddynerna i Hagöns naturreservat, där vresrosorna blommade. Vid horisonten det numera nedlagda Pilkingtons glasbruk.
7 kommentarer:
Äntligen! Lennart du har gett mig namnet på de där rosorna som översållar västkusten. Tack! Och vackra bilder.
(allaGo Fishing -
stod det på lösenorden, undras om rullstolen är intuitiv?)
Varsågod! Jag tror i alla fall att de kallas vresrosor...
I en stuga på Östra stranden lade jag, fyra år gammal, en hand på ett elektriskt element en kall och kulen augustikväll. Jag inbillar mig att jag fortfarande kan känna lukten av bränt kött. Fast det är nog bara inbillning.
Senare år blev det Tylösand och ett masonittält i Tjuvahålan med familjen, tills föräldrarna gav upp inför västkustens ostadiga väder och satsade på Öland istället. Solens och vindarnas ö, you know.
Känna lukten när jag tänker på Östra stranden, alltså.
Ja vresrosen ställer till med stora besvär, tillsammans med andra invasiva arter som t ex lupin. I Halland har länsstyrelsen börjat arbetet med att gräva upp och bränna flera hektar ned vresros:
http://www.lansstyrelsen.se/halland/SiteCollectionDocuments/Sv/publikationer/Rapporter/2011/hur-mar-halland-2011.pdf
Northof:
Synd om detta trauma avhåller dig från att besöka västkusten... Men om du har vägarna förbi kan jag duka upp fika i trädgården!
Jag googlade förresten lite på "masonittält" - ett slags mellanting mellan tält och stuga? Intressant.
Kurt:
Tack för länk! Jo, på sina håll kan nog vresrosen bli alltför dominerande. Men i Hagöns naturreservat var den bara ett vackert inslag.
Skicka en kommentar