onsdag 28 november 2012

Nina Björks utopi

Jag har läst Nina Björks "Lyckliga i alla sina dagar : Om pengars och människors värde" (Wahlström & Widstrand, 2012). Läsningen har resulterat i många förstrykningar och en del anteckningar. Det som följer här är inte en regelrätt recension som refererar och ger rättvisa åt hela innehållet (ni hittar en del bra sådana på nätet) utan mer just några anteckningar om vad jag ser som den ytterst tänkvärda kärnan i denna bok.

Det är en innehållsrik bok. Med skarpa iakttagelser och intressanta analyser och kloka tankar och slutsatser. Det är en bok som vill mycket. Björk har ett budskap och talar direkt till läsaren. Den är på ett befriande sätt både lustfyllt polemisk och mycket allvarlig. Den handlar om det samhälle som är vårt och hur det skulle kunna vara.

Björks utgångspunkt är att "kapitalismen har segrat" - i olika varianter, med demokrati eller utan. Den är ett samhällssystem och en ekonomi som producerar varor utifrån ett vinstmotiv, med ett ständigt behov av tillväxt och expansion, med allt vad det innebär av exploatering av miljö och människor.

Ett konsumtionssamhälle har vuxit fram, där det inte är produktionen av nyttigheter som är huvudsaken, utan konsumtionen, med en allt snabbare omsättning av varor, där människor inte längre betyder något om de inte kan konsumera, hålla hjulen rullande, och helst snabbt förbruka det de nyss köpt för att köpa något nyare, modernare, som i sin tur snabbt ska kastas bort för det ännu nyare, osv.

Detta konsumtionssamhälle gör något med oss människor.



Vi är drömmande djur. "Människan är den art som kan planera för och drömma om en framtid radikalt olika det som nu är."

Vi vill göra framsteg, vi vill bli lyckliga, vi vill leva goda liv och vi drömmer och planerar för en bättre framtid. Detta utnyttjar varuproducenterna, marknadsförarna och reklambranschen. På ett försåtligt och skickligt sätt - Björk ger många goda exempel - förvandlas "mänskliga drömmar om förändring till konsumtion", och vi styrs bort från alla tankar på hur vi tillsammans skulle kunna ordna samhället på ett förnuftigt och klokt sätt, så att så många som möjligt ska få det så bra som möjligt, vi styrs bort från samhälleliga, kollektiva lösningar (det som politiken handlade om förr - någon som minns?).

Och detta i perfekt samklang med dagens politiker, som tävlar om att erbjuda oss mer-pengar-i-plånboken och som predikar valfrihetsrevolution med individuella lösningar och köp-och-sälj-tänkande på alla områden, som förvandlar allt och alla till varor och låter ekonomismen sippra in i varje vrå i samhället och förvandlar oss från medborgare till konsumenter.

Människan, skriver Björk, är en motsägelsefull varelse: egoistisk och altruistisk, självisk och generös, tävlingsbenägen och solidarisk...

Och vilka egenskaper som hon utvecklar beror i mångt och mycket på det samhälle hon lever i...
"ett samhälle som anropar oss på vissa sätt och inte på andra, som tar oss i bruk på vissa sätt men inte på andra." 
Det kapitalistiska samhället befrämjar ekonomism, konkurrens, tävlan, räknande - som genomsyrar samhället på alla områden.

Hur har det kunnat bli så här? Varför är vi tämjda till konsumenter? Varför konsumerar vi oss mot undergången (miljö, naturtillgångar...)?

Hon vill förstå, och hon vill få oss att förstå, hur det kan vara så att två diametralt motsatta värdesystem kan finnas hos oss människor samtidigt. 

Makten, den opersonliga och osynliga makt som helt enkelt är det "normala" i vårt samhällssystem, styr inte med våld och dekret, makten styr genom att vissa tankemönster planteras i våra hjärnor - den enda vägen, det enda alternativet - makten finns inom oss, i våra sinnen, i våra kroppar, i vårt sätt att leva.

Konkurrensen föder rädsla, rädsla att inte hänga med i utvecklingen, att inte få nog med pengar att köpa det som lyckan föreskriver,  hamna i arbetslöshet, sjukdom, utanförskap...

Björk har naturligtvis inte någon lösning. Hur ska vändningen komma till stånd? Revolution? Planekonomi? Historiska erfarenheter förskräcker.

Björks utopi är att samhället skulle kunna vara organiserat så att de positiva sidorna i människan befrämjas. Hon vågar använda ord som godhet och kärlek och alla människors lika värde. Hur ska detta samhälle komma till stånd? Nina Björk har inget svar, inget recept.

Det är inget tvivel om att Nina Björk är utopist. Kanske en naiv idealist.
Man kan lätt komma med ett antal invändningar.
Jag ska inte göra det här. Mer än att säga att realistiskt sett så kommer hennes hopp om ett annat samhälle att stranda på den inneboende dynamiken i konsumtionskapitalismen. Jag kan inte se något i dagens värld som ger föda åt hennes hopp.

Vilket kan låta som att det inte är någon idé att läsa boken. Nej, säger jag, tvärtom! Just för att det ser svart ut ska man naturligtvis lyssna till dem som analyserar eländet och som dessutom håller hoppet levande.

9 kommentarer:

Eva S sa...

Det är intressant hur vi kan påverka med vår konsumtion, vad vi lägger våra pengar och inte minst tid på. Vi kan påverka mer här än genom hur vi röstar. Själv tänker jag "dålig konsumtion", allt som förbrukar naturtillgångar och snabbt förbrukas. "God" - allt som varar eller inte använder så mycket av jordens resurser, t ex teater, museibesök, konserter. Vilken underbar ursäkt för att ha roligt!

Lennart Erling sa...

Eva S,
visst kan man "rösta med fötterna". Avstå från dålig och onödig konsumtion och handla så miljövänligt och förnuftigt som man kan. Kanske kan många enskilda val bidra till en omsvängning. Men här är jag mycket pessimistisk. Konsumismen är en djupt rotad kultur. Som skapar arbetstillfällen ... och köpkraft till fortsatt konsumtion ... som skapar arbetstillfällen ... som ...

Anonym sa...

Hej Lennart!
Nu var det länge sedan jag var inne på din blogg, kände kanske att du är alldeles för intellektuell för mig vilket gör min upplevelse av egen ytlighet fruktansvärt stark och eländig! Dessutom irriterar det mig att jag inte tog tillfället i akt att diskutera mycket mera med dig när jag hade möjlighet!!!Jag anade väl vilken källa du var att ösa ur, men utnyttjade inte det till fullo, var väl för faktainriktad!
Nina Björks bok önskade jag mig i julklapp och fick, har dock inte börjat läsa. Funderar dock på ett konsumtionsstopp, kan ju inte förändra världen bara mig själv.Fick många fina böcker i julklapp, började lite lätt med Havsmannen - otäck. Ha ett gott 2013 så träffs vi ibland på din blogg!
hälsn Lotta Berggren

Lennart Erling sa...

Hej Lotta,
nej, nu är du ute och cyklar! Har doktorshatten trillat av? ;-)
Jag önskar dig ett gott läsår, Nina Björk är en god början. Och ta för vana att kolla här och kommentera - och varför inte göra slag i saken och öppna din blogg?

Anonym sa...

Hallå igen!
Du är för rolig! Den/hatten är bortblåst för länge sen, jag tror aldrig att den satt på ordentligt!Tack för muntert tillrop, men ju fler bloggar jag läser desto mer inser jag mina begränsningar - vem är jag att skriva?
Gott Nytt till dig också!
mvh Lotta B

smultron sa...

Jag behövde den här boken och längtade efter den. För mig var det inte viktigt att få lösningar, bara att någon ställer frågorna och ser sambanden. Vi behöver utopier att sträva mot, tänker jag, och även om vi vet att alla våra önskningar inte kommer att uppfyllas ger det oss vägledning, något att utgå ifrån ideologiskt, politiskt och kanske moraliskt.

Hittade hit när jag ville läsa fler recensioner. Mycket välformulerat inlägg om boken, tycker jag. :-)

Mvh

smultron

Lennart Erling sa...

Hej smultron!
Ja, det är en mycket tänkvärd bok. Och du skriver själv mycket fint om den, ser jag:

http://mammamummel.blogspot.se/2013/01/lyckliga-i-alla-sina-dagar.html

Jag hoppas att många såg gårdagens intervjuprogram på TV. Nina Björk är en röst att lyssna till. Även om pessimister som jag tror att det är en röst i öknen...

ninia sverdrup sa...

Hej Lennart och andra läsare,
jag tycker också att Nina Björks "Lyckliga i alla sina dagar" har många bra tankegångar. Jag gick vidare och kollade upp en av hennes referenser, Erich Fromm. Mycket av Nina Björks resonemang finns i hans "Att ha eller att vara", men mer fördjupat. För den som vill fördjupa sig i varandets form kan jag verkligen rekommendera "Kärlekens konst" (också av Erich Fromm).
Hälsar Ninia

Lennart Erling sa...

Hej Ninia!
Roligt att någon hittar vad jag skrev 2012. Bloggtexter lever sitt eget liv. Fromm har jag skam till sägandes aldrig läst. Nu finns det anledning till det. Kunskap har inget slut...