Björkäng, Halland. Torsdag, 17.00.
Solen sjunker. Isen har brutits upp längs stranden. Jag stannar till på väg hem från jobbet. Står en stund i tystnaden vid ett stilla hav. Jag kan inte påstå att jag anar våren, men det är något med ljuset...
Sen kör jag hem och läser klart ännu en volym Richard Yates, "Cold Spring Harbor". Åter ett nästan skoningslöst porträtt av en dominerande, alkoholiserad frånskild mor som lever i en drömvärld, en tonårig son som kämpar med vuxenblivandet, en dotter som gifter sig med fel man, en vemodig historia om illusioner och oförmåga att kommunicera, ett ödesdrama som obevekligt ändar i olycka.
4 kommentarer:
Hej Lennart!
Hur kunde jag hitta din blogg? Ingen aning! Jag såg stranden i Björkäng och började kolla. Men visst var det vår igår - jag satt ute i solen jättelänge!Jag har också funderat på att börja blogga, men inte kommit till skott - får se! Jag kommer att fortsätta att läsa så skriv du på bara! Ha det/hälsningar Lotta Berggren
Lustigt(?): för mig ser stranden mer ut som en väldigt bra målning av en strand (olja eller akvarell, kanske) än en strand som bara är sig själv. Kan det vara tecken på bildförgiftning?
Hej Lotta! Roligt att du hittat hit.
Ja, du känner ju till den här stranden. Det var kallt vid femtiden, men väldigt fridfullt samtidigt. Och en liten aning vårljus.
Björn,
det handlar bara om mobilens begränsningar v g bildkvalitet. Och ljusförhållandena. Och fotografens förmåga.
Skicka en kommentar