onsdag 29 juni 2011

Vad vi kan bestämma över

Just en sådan sommarkväll som den i går, när vinden mojnat och solen sjunker och ljuset förvandlar kornfältet till en svagt glänsande sidenmatta och man sitter ute i trädgården och ser tornseglarna jaga efter föda och känner doften av schersmin och rosor och nyslaget gräs, då (eftersom huvudet är fullt av dagens bekymmer) är det dags att läsa Epiktetos.

"Somliga saker kan vi bestämma över, andra inte.
Vi bestämmer över våra åsikter och vår inställning, vårt begär och vår motvilja - med andra ord allt sådant som vi gör själva. Men kroppen bestämmer vi inte över, inte våra ägodelar heller, vårt anseende och vår ställning - kort sagt sådant som vi inte gör själva. Det vi bestämmer över är till sin natur fritt, okuvat, obundet, medan det vi inte bestämmer över är svagt, fängslat och hämmat. Det ärt inte vårt.
Kom därför ihåg detta: om du betraktar det förslavade som fritt och det främmande som ditt eget, kommer du att stöta på hinder, bli tungsint och orolig och en enda protest mot gudar och människor. Om du däremot bara betraktar det som verkligen är ditt som ditt och allt det som andra bestämmer över som främmande - vilket det ju också är - då kommer ingen att kunna tvinga dig till någonting eller stoppa dig, du kommer aldrig att behöva klandra eller anklaga någon, aldrig göra någonting som du inte själv vill, aldrig få någon fiende. Ingen människa kommer heller att kunna skada dig, ingenting skadligt drabba dig."

Epiktetos: Handbok i livets konst. Översättning och förord Anders Håkansson. Bakhåll, 2007.

4 kommentarer:

tant Hannele på Hisingen sa...

Att vars gift eller ogift ;)
Det är frågan.

Gabrielle Björnstrand sa...

Den mannen kan man ju lyssna på hur många gånger som helst. Också apropå det du skrev om det tvingande, disciplinen i arbetet - och det fria i tillvaron. Frihetens gränser, liksom, fucking society och allt det.
Han gör en varaktig distinktion, värd att tänka på några tusen år senare.

Lennart Erling sa...

Gabrielle,
den här lilla behändiga Bakhållvolymen kommer att följa med mig framöver. Epiktetos idéer får, om man läser honom bokstavligt, absurda konsekvenser. Låt folk vrida benet ur led på dig, det skadar ju inte din själ. Alla ska dö, alltså inget att bli ledsen över. Är allt skit och makten ond? Acceptera, det är gudarnas vilja. Etc. Men "under" den här högsta nivån är han mycket klok.
Ungefär så tänker jag. Hittills.

Hannele,
?.

Gabrielle Björnstrand sa...

Ja du ser, det var nog trettio år sedan jag läste honom. Man minns det man vill och behöver :)