Litterär erotik

Italo Calvinos "Om en vinternatt en resande" är en fantastisk bok. Dess fantasi spränger alla ramar. Den handlar om litteratur, om skrivande och om läsande.
Läsaren av boken utnämns redan från början till huvudperson: "Du ska skall just börja läsa Italo Calvinos nya roman Om en vinternatt en resande. Slappna av. Koncentrera dig. Avlägsna alla ovidkommande tankar."

Snart upptäcker Läsaren att hans exemplar av romanen är defekt: samma tryckark har bundits samman så att efter sidan 32 kommer sidan 17 och sedan åter och åter igen. Läsaren går till bokhandeln för att få ett korrekt exemplar, blir bekant med Läsarinnan som råkat ut för samma sak.
Sedan dras de in i en fullkomligt osannolik men underbart underhållande (och tänkvärd) intrig där de ständigt får i sina händer böcker som består av inledningar som aldrig fullföljs, ingående i en världsomfattande härva av förfalskade översättningar som bekämpas av obskyra hemliga polisorganisationer.
Ett exempel på Calvinos humor kan jag inte låta bli att ge och det i detta långa citat. Läsaren och Läsarinnan har hamnat i säng.

"Läsarinna, nu läses du. Din kropp underkastas en systematisk läsning genom känselns, synens, luktens informationskanaler och inte utan ingripanden från smaklökarna. Även hörseln deltar, uppmärksam på dina flämtningar och drillar. Inte bara din kropp är föremål för läsning: kroppen är viktig för att den är en del av en helhet av komplicerade element, som inte alla är synliga och närvarande men som framträder i synliga och omedelbara händelser: dina ögon mörknar, ditt skratt, de ord du säger, ditt sätt att samla ihop och breda ut håret, ditt initiativtagande och ditt undflyende och alla de tecken som befinner sig på gränsen mellan dig och sederna och bruken och minnet och förhistorien och modet, alla koder, alla de stackars alfabet genom vilka en mänsklig varelse i vissa ögonblick tror sig vara i färd med att läsa en annan mänsklig varelse.
Och även du, o Läsare, är under tiden föremål för läsning: Läsarinnan går nu över din kropp som om hon ögnade igenom kapitelförteckningen, ömsom konsulterar hon den som om hon vore gripen av en snabb och precis nyfikenhet, ömsom dröjer hon frågande kvar vid den och väntar tills den ger ifrån sig ett stumt svar, som om varje partiell inspektion bara intresserade henne i ljuset av en vidare rymdrekognosering. Än fäster hon sig vid oväsentliga detaljer, kanske små stilistiska fel, till exempel ditt utstående adamsäpple eller ditt sätt att begrava huvudet i hennes halsgrop, och använder sig av det för att fastställa en marginal av avståndstagande, kritisk reservation eller skämtsam förtrolighet; än blir en enskildhet upptäckt av en tillfällighet föremål för en uppskattning över alla gränser, till exempel formen på din haka eller ditt speciella nafsande i hennes axel och efter denna upptakt får hon upp farten, far över (det gör ni tillsammans) sida efter sida uppifrån och ned utan att hoppa över minsta komma."

Jag kanske ska påpeka att det inte är för att öka antalet besökare som jag valt rubrik och citat...