Pengar, igen

Jag ägnar ett par kvällar åt att läsa Victoria Benedictssons "Pengar". Eller om det nu är en omläsning? Jag minns inte. (Hur många är de böcker man en gång läst, men glömt?)
Nina Björks analys i "Fria själar" har naturligtvis laddat texten och får mig att läsa delvis med hennes glasögon.
Det är verkligen en läsvärd roman.
För Björk är det främst en skildring av penningens förödande makt.
Selma Berg gifter sig som sextonåring med en betydligt äldre man, låter sig köpas som en vara, lockad av ett liv i rikedom, men finner sig snart fången och vill göra sig fri.
I en realistisk, målande och ofta symboltät skildring följer man Selmas utveckling från en frimodig och självständig flicka med målarambitioner till rikemanshustru i ett kärlekslöst äktenskap, hennes ambivalenta känslor för kusinen Richard, hennes växande avsky för sin betydligt äldre man, uppgörelsen på ett hotellrum i Stockholm och hennes desperata och (det inser läsaren) utsiktslösa försök att skaffa sig en egen försörjning.
"Pengar" är inte en roman om en kvinnas växande insikt om patriarkatets makt. Nej, jag håller med Nina Björk. Selma lär sig och utnyttjar spelets regler, görs och gör sig till objekt. Det är en tragedi.

Pengar

Jag läser Nina Björks pessimistiska analys av Victoria Benedictssons roman "Pengar":

"...hur relationer mellan människor i romanen förvandlas till en relation mellan människan och penningen och hur alla relationer därför blir hotande för den kvinna som söker sanningen [...]
hur det i romanen existerar enbart en ordning, den ekonomiska - en hierarkisk ordning som reducerar människans värde till värdet av hennes köpta attribut [...] hur idén om den individuella prestationens vikt i det moderna samhället visar sig vara blott en myt i ett ekonomiskt system [...] hur det äktenskapskontrakt som i romanen sluts mellan en man och en kvinna gestaltas som en försäljning. En rik man köper en fattig kvinna. "

Björk menar att romanen avslöjar "lögnerna, fraserna, skenet". Men motsatsen, sanningen? "Faktum är att sanningen inte existerar i denna roman."
Det är en skrämmande analys. Kvinnan som gifter sig för pengar förvandlas till en vara, förvandlar sig själv till ett objekt för mannens blick.

I hyllan hittar jag "Pengar" i en utgåva på Askild och Kärnekulls förlag från 1971. Den ser läst ut.