Thomas Bernhards "Gamla mästare" har undertiteln "Komedi" och det inte utan skäl.
En av de gamla mästare som vi enligt huvudpersonen Reger inte ska beundra är Martin Heidegger.
Huka er, heideggerianer...
"Heidegger ... denne skrattretande nationalsocialistiske knickerbracka ... Heidegger ... ser jag alltid sittande på sin Schwarzwaldhusbänk bredvid sin hustru, som i sin perversa stickentusiasm oavbrutet stickar vinterstrumpor till honom av ullen som hon själv klippt från de egna Heideggerfåren ... bredvid sin hustru, som härskade över honom hela hans liv och som stickade alla strumporna och virkade alla hättorna åt honom och bakade brödet åt honom och vävde sängkläderna och till och med tillverkade hans sandaler åt honom."
"Hediegger var ett kitschhuvud ... löjeväckande ... alltid bara komisk... förödande storhetsvansinning, en skröplig tänkare från Alpernas utlöpare ... alltigenom en oandlig person, utan någon fantasi, utan någon sensibilitet, en urtysk filosofiidisslare, en oavbrutet dräktig filosofikossa ... som betat på den tyska filosofin och sedan lät släppa sina koketta komockor i årtionden i Schwarzwald ... Heideggerkossan har visserligen magrat, men Heideggermjölken mjölkas alltjämt ... Heidegger i sina filtknickers framför det förljugna blockhuset i Todtnauberg ... den tänkande brackan med Schwarzwaldhättan på huvudet, där ju ändå bara den tyska svagsintheten hela tiden kokades ihop ... en filosofisk marknadsförsäljare, som bara förde stulna saker till torgs ... prototypen för efteraparen ... tyskarnas toffel- och nattmössefilosof ..."
6 kommentarer:
Ha, det där tror jag var en välförtjänt smocka åt en den svamliga obegriplighetens furste!
Så skall det låta! Bernhard utsätts just nu för ett groteskt födelsedagsfirande i Wien. Jag skall försöka rita ihop något om det i dag eller i morgon.
"...österrikaren ingick redan för århundraden sedan äktenskap med lögnen, med alla lögner, enligt Reger, men ytterst och först och främst med statslögnen. Österrikarna lever helt självklart sitt gemena och tarvliga österrikarliv med statslögnen, sade Reger, det är det frånstötande med dem."
läser jag just nu i "Gamla mästare".
Det ska bli intressant att läsa din text.
Jag kan ändå inte låta bli att tänka på Hannah Arendt här...
Bodil,
du tänker på Arendts förhållande till Heidegger.
Jag tar fram och bläddrar i Elisabeth Young-Bruehls stora biografi "Hannah Arendt: For love of the world", som jag ser att jag läste i december 1999. Jag hade en ganska intensiv Arendt-period då.
Jag önskar jag hade bättre minne!
Har det inte kommit något slags skvallerbok om Arendt och Heidegger, förresten?
Tyvärr vet jag inget om den här skvallerboken. Jag tänker bara på det jag läste i den där boken av Joachim Fest (som jag nu inte kommer på titeln till), där han talar med (bland annat, men kanske särskilt) Hannah Arendt och hon säger eller snarare vidhåller att Heidegger (trots allt) betytt oerhört mycket för henne, präglat henne, genom hela livet.
Skicka en kommentar