tisdag 28 december 2010

Virginia Woolf: "överväldigande, speciellt och egendomligt"

"Det är inte givet att du alltid måste vara bekväm med Woolfs stil. Det är ett sätt att skriva som utmanar med sina anspråk, vilket inte enbart är en behaglig känsla; du måste vara beredd på att läsningen kräver uppoffringar, där du frivilligt låter din hjärna kidnappas av hennes ambitiöst skrivna prosa. Det är överväldigande, speciellt och egendomligt, med belöningar som inte är lättvindiga. Det djup hon pendlar inom sig själv måste också ställas i relation till dina egna djup, dina egna inre kvaliteter."
Dessa uppfordrande ord står att läsa i Björn Kohlströms "Virginia Woolf - en författarbiografi" (Bokförlaget h:ström, 2010).

Det finns ett personligt tilltal i boken. Kohlström riktar sig till ett "du", talar till läsaren:
"Det är i romanerna du kommer Virginia Woolf närmast: det är där du kan känna närheten till hennes säregna sätt att tänka och framföra sin konstnärliga vision."
Författaren vill oss något. Han skriver engagerat, vill att vi ska upptäcka detta fantastiska och väsentliga författarskap. Och jag lyssnar gärna till gymnasielärare Kohlström. (Liksom jag gärna läser hans blogg, bernur, en enmans-kulturbilaga, oftast intressantare är någon dagstidnings. Jag är ibland oense, ibland inte intresserad, men bernur har en utvecklad känsla för kvalitet).

Det är en mycket innehållsrik bok. När den kom med posten och jag packade upp den dan före julafton tänkte jag först, lite besviket, "vad den ser tunn ut...". Men skenet bedrog. På 135 sidor hinner författaren med att på ett, vad jag kan bedöma, fullödigt sätt introducera Virgina Woolf: biografi, liv och skrivande, romanerna, Bloomsburygruppen, i tematiska kapitel med rubriker som "Liv", "Romaner", "Arbete", "Experiment", "Kärlek", "Lek", "(Före)läsare" och "Mästerverk".

Det är en bok både för den som bara läst något av Woolf och vill veta mer om henne, för den som läst mer och är i läge för omläsning och säkerligen också för den mer avancerade. Själv tillhör jag mellangruppen. Och jag har plockat fram tre romaner för omläsning.
Virginia Woolf är en författare som kräver omläsning.

Kohlström skriver:
"Att läsa litteratur innebär alltid att du samtidigt läser två texter - minst. Dels läser du texten du har framför dig, den aktuella texten, och dels läser du den text eller de texter som den förhåller sig till, och är skriven i dialog med."
Jag skulle vilja lägga till ännu en text (om den nu inte finns i det där "minst"), och det är den text som växer fram i just min läsning av den aktuella texten (som i sin tur innehåller de texter den är skriven i dialog med). Och min läsning har sina rötter i de texter som jag tidigare läst, mina referensramar, mina fördomar, mina tolkningar och feltolkningar.
För varje läsare är det denna text, denna läsning, som utgör den faktiskt lästa texten, den som griper in i mitt liv (och förändrar mig) - eller inte.


4 kommentarer:

Björn Nilsson sa...

Om någon skriver "vara bekväm med" så känner jag direkt att detta är något som jag inte trivs med, inte tycker om, eller vilken annan formulering som helst som passar bättre i svensk språkdräkt. (Ursäkta, detta har ju inget med inlägget i övrigt att göra, och jag vill inte klaga på det, men just den där obekväma formuleringen väcker en sovande liten språkpolis inom mig!)

Bernur sa...

Tack Lennart, fint skrivet.
Björn, jag förstår ingenting av din anmärkning; för mig ser det bara ut som inlärd irritation, att bli upprörd för upprördhetens skull. Eftersom jag är svensklärare får jag ofta frågan vilka språkfel jag avskyr mest: är det särskrivningar, anglicismer, frånvaron av infinitivmärket (kommer att), felaktigt de/dem, men jag kan bara säga - dålig kommatering. En text med dålig interpunktion, dålig meningsbyggnad är mycket jobbigare att läsa än enstaka språkfel som inte förstör sammanhanget.

Inkan sa...

Tack för ett fint inlägg. Jag tillhör VW-klubben; dvs hennes böcker är böcker jag läser, läser om, och upplever och om igen.
(ursäkta meningen...hm)
Favoriterna är Mot fyren och Mrs Dalloway. Nu har jag snart läst henne på originalspråket också - en upplevelse! Jag inser att översättare har jobbat sig svettiga med hennes texter- hon är inte enkel, men hon är fenomenal i sitt språk!

Gott Nytt År!

Lennart Erling sa...

Björn K.: det är jag som ska tacka - för en intressant bok. Som ställer mig inför ett knepigt val: läsa om Woolf, eller läsa enligt plan...

Inkan: "To the lighthouse" är fruktansvärt bra och den kommer jag att läsa om först. Jag skrev några rader om den här: http://langsambloggen.blogspot.com/2008/10/to-lighthouse.html
Och Gott nytt år själv!