lördag 17 april 2010

Räven (över)raskade, men inte över isen

När jag tog med mig kikaren för att titta på storspoven i eftermiddags fick jag istället syn på en stor och vacker räv som kom springande i beteshagen. Jag stod still. Den stannade en bit ut på åkern och kliade sig i godan ro. När den fick syn på mig sprang den snabbt in i skogsdungen. Det är säkert femton år sedan jag såg en räv här.
Iakttagelsen har en viss anknytning till Blott Sveriges poetiska talang...

(bilden är knyckt)

4 kommentarer:

Karin S sa...

Frågan är om du inte bör ta bort det andra över, nu när du lagt till det första?
Räven (över)raskade, men inte isen?

Kul annars, man blir glad när man ser en räv för det händer så sällan!

Lennart Erling sa...

Jo, men ändå nej. Räven i visan överraskar inte isen, utan raskar över den. "traska, lufsa, småspringa, släntra" (Olof Östergen: Nusvensk ordbok). Min räv raskade genom betesmarken, inte över isen. Däremot överraskade den mig.

Bodil Z sa...

Oss rävar emellan: Londi och jag stötte också på en räv för någon dag sedan. Jag hoppas det är en hona och att hon tänker få ungar i den övergivna jordkällaren där ute i skogen igen.

Lennart Erling sa...

Bodil:
För så där tjugo år sedan fanns här ett rävgryt i närheten, i åkerkanten, och ungarna sprang omkring i vårsolen, nästan helt orädda, och lät sig fotograferas.