Klassikerläsning

Detta är ingen biblioteksblogg, men reportaget i dagens DN om Stockholms Stadsbiblioteks satsning på klassikerläsning gör mig glad. 60 procent av de skönlitterära böcker finns i magasin, och det är dem man vill "få snurr på", genom olika arrangemeng.

Temat för hösten är trettiotalet, "för att det har så många beröringspunkter med vår tid. Du har den ekonomiska krisen, feminismen med kvinnorna i Fogelstadgruppen, du har funktionalismens genomslag med design för alla och ett stort intresse för att ha det snyggt hemma. Ja, så klart också de nationalistiska strömningarna."

Hm, lite oroad blir jag förstås. Trettiotalet slutade ju inte så bra.

Peter Englund intervjuas och säger något som kan tyckas vara självklart och banalt, men som inte desto mindre tål att upprepas:

"Litteraturen tillåter oss ju att komma ut ur det enda liv som vi är dömda att leva. Vi är dömda att leva i en kropp vid en särskild tidpunkt på en särskild plats. Litteraturen hjälper oss att ta del av andra existenser. Den bryter vår ensamhet i oss själva. Den samtida litteraturen är samtida. Vi delar dess tid, även om vi bär andra kroppar och platser. Men klassikerna förflyttar oss också över tid."