Idag skiner solen och det droppar från taket. En kort paus bara, innan kylan kommer tillbaka. Igår var det skare när vi gick över fälten. Det fanns flera vägar att välja på.
Och stenarna sov sin djupaste vintersömn.
Vad kommer att hända 2011? Jag spanade efter tecken och spår, både på marken och i skyn.
Vi talade om nyårslöften och kom som vanligt fram till att osvuret är bäst. Kanske, ändå, ett: jag ska läsa ännu långsammare, ännu mer eftertänksamt.
Jag ska strax lägga mig på soffan och läsa "To the lighthouse", en andra gång.
I mellandagarna läste jag Sigrid Combüchens "Spill", alltför snabbt, tror jag, i långa läspass. Den var kanske helt enkelt för bra.
1 kommentar:
Som ekonom och sparsam person har jag följande rekommendation: återanvänd de gamla nyårslöftena, de blir aldrig slitna, är alltid aktuella, det är fullständigt onödigt och slösaktigt att komma med nya löften!
God fortsättning!
PS. En alternativ lösning, om man exempelvis inte röker, är att lova att man under året skall fortsätta med att inte göra det. Jag tror att man i efterhand inte behöver känna ruelse för att man inte kunde uppfylla löftet. DS
Skicka en kommentar