lördag 30 december 2017

Årets sista rader

Utanför fönstret virvlar några vilsna snöflingor runt i luften. Annars är allt stilla: blekt fjolårsgräs, kala träd, den ljust grå, tomma himlen. Gärdsgårdens stenar lika orörliga som alltid. Plötsligt ljud och rörelse: en flock gäss sträcker över Sandgärdet. Stillhet igen.

Jag borde skriva några rader här nu, innan... Ja, i alla fall innan också detta år är slut. Det tionde året som jag framhärdat med bloggen. Varför? Kommer jag att fortsätta? Jag vet inte.

För ett par år sedan frågade jag mig om jag var nöjd med det gånga året och svarade då att jag "med rimliga mått mätt" var nöjd. Vad är rimliga mått? Kanske att man inte kan mäta allt med samma mått. Samtiden kan inte mätas med bara ett mått. Om jag själv på det stora hela inte har något att klaga på, så lever jag som alla andra i den större världen och där var händelserna och tendenserna under året så mycket mer negativa än på länge att det är svårt att se några ljusglimtar eller känna något större hopp om en vändning. Så skrev jag då och så skriver jag även i år.

Men läsningen då, årets lästa böcker? När jag ser tillbaka så har jag läst en hel del, men skrivit mindre och mindre. Förmågan, kraften och kanske mest lusten att skriva har kanske inte helt försvunnit, men närapå. Det är tråkigt. Jag är inte nöjd med mig själv. Inte med något mått mätt.

Nu mörknar himlen och snöfallet tilltar. Det yr. Ekarna borta i beteshagen försvinner nästan. Snön lägger sig på gräs och stenar. Men mildväder är på väg, snöandet kommer att övergå i regn. Så kommer det här året att sluta. Få se vad som händer nästa år. Man vet aldrig.


4 kommentarer:

northofsweden sa...


Nej, vi vet inte vad det kommande året bär med sig, och tur är väl det. Var inte missbelåten, ibland behöver man vila och hämta kraft. Nästa år är det valår, och då lär vi behöva all kraft i världen!

Lennart Erling sa...

Tack för kommentar, Lena! Nä, jag ger inte upp. Jag kommer igen.

Gunnar Apelgren sa...

Bra ge inte upp. Fortsätt skriva Lennart !
Jag läser gärna men kommenterar sällan.

Gott nytt år till er alla borta på Stora Tyllered.

Lennart Erling sa...

Jag tar nya tag, Gunnar. Det har ju vänt nu, även om man inte kan tro det, i denna den värsta av årstider. Gott nytt år till er på andra sidan Sandgärdet också, hälsa!