måndag 4 september 2017

Agnes Lidbeck: "Finna sig"

Jag har läst en nyutkommen svensk roman. Det händer inte så ofta.

Agnes Lidbecks roman "Finna sig" (Norstedts 2017) är nog den mest pessimistiska skildring av ett kvinnoliv som jag läst.

Huvudpersonen Anna lever ett svenskt medelklassliv i livsroller som maka, mor, älskarinna och till slut som vårdare av den cancersjuke älskaren. Och hon spelar dessa roller, på det sätt som normen föreskriver. Lidbecks ganska torra, sakliga skildring av Annas liv interfolieras av korta, ironiskt skruvade stycken som anger villkoren för den roll som är aktuell, de "regelverk [som] måste följas för att samhället ska fungera."

Hon lever i dessa roller, ständigt ängsligt betraktande sig själv utifrån; hur ser andra mig?, hur ser männen mig? Hon har inget liv utanför dessa roller. För att hon inte kan? För att hon inte vill?

I dessa roller kan hon skildras, men när älskaren till slut dör står hon där vid kistan, utanför rollerna.
"Vid begravningen rör hon sig runt kistan, den är en punkt att definieras mot. När även kistan har transporterats bort är hon utan konturer."
Det är en tragisk skildring. Jag hoppas innerligt att Anna inte finns.

4 kommentarer:

norbergianblue sa...

Sorgligt nog finns det många "Annor". Åtminstone i min generation (född -49). Men lyckligtvis tror jag att de dör ut med de sista fyrtiotalisterna. :-)

Lennart Erling sa...

Men det som gör boken, om än skickligt skriven, så k o ns t r u e r a d, är att Anna är en nutida, yrkesarbetande kvinna.

Gabrielle Björnstrand sa...

Konstruerad och förenklad. En sorts tidsandans inställsamhet.

Lennart Erling sa...

Tack, Gabrielle! Roligt att få sin läsning bekräftad, av en skicklig läsare...