onsdag 15 juli 2015

Att läsa som kor idisslar

Jag vet inte vad korna tänker på när de ligger där, fridfullt idisslande.



Men när jag pratade med dem i morse kom jag att tänka på vad Nietzsche (inte utan en viss självkänsla) skrev i företalet till "Om moralens härstamning" om svårigheten att läsa hans aforismer:
"Besvärligheterna bottnar i att man numera inte tar denna form på tillräckligt allvar. En aforism, rätt präglad, rätt gjuten, är inte dechiffrerad endast i och med att man läser den; tvärtom är det först nu som tolkandets bekymmer börjar. Och för det krävs det en uttydandets speciella konst."
Och:
"För att på detta sätt göra läsandet till en konst är det framförallt ett som fordras - just det, som i våra dagar blivit allra grundligast bortglömt (därför lär det väl också dröja innan mina böcker blivit 'läsbara'): man måste vara en ko för att kunna prestera det - man måste nämligen kunna idissla..."
Om detta sätt att läsa var grundligt bortglömt på 1880-talet - vad skulle Nietzsche då säga idag?

_________________________________________________________________________________
Friedrich Nietzsche: "Om moralens härstamning". (Rabén & Sjögren, 1965)

2 kommentarer:

Mrs. B sa...

Ljuvligt tänkt, eller kanske juvrigt?

Lennart Erling sa...

Ja, Nietzsche är klok. Och kanske korna också. Jag letade förgäves i hyllan efter ett annat ko-citat, men hittade det på nätet (naturligtvis):

“Consider the cattle, grazing as they pass you by. They do not know what is meant by yesterday or today, they leap about, eat, rest, digest, leap about again, and so from morn till night and from day to day, fettered to the moment and its pleasure or displeasure, and thus neither melancholy nor bored. [...] A human being may well ask an animal: 'Why do you not speak to me of your happiness but only stand and gaze at me?' The animal would like to answer, and say, 'The reason is I always forget what I was going to say' - but then he forgot this answer too, and stayed silent.” ("Otidsenliga betraktelser")