onsdag 24 juni 2015

Klätterbaronens bokhyllor

Den 15 juni 1767 vägrar tolvårige Cosimo Piovasco di Rondó att äta de sniglar som serveras till middagen. Fadern, baron Arminio Piovasco di Rondó, blir upprörd. Men Cosimo framhärdar, lämnar bordet och tar sin tillflykt högt upp i ett av träden i herrgårdens park och svär att han aldrig ska komma ner. Ett löfte han håller. Han lever sitt liv i träden, som "klätterbaron", ett lång och rikt liv, med ett alldeles speciellt perspektiv på tillvaron, som gör honom till en vis man.

"Klätterbaronen" av Italo Calvino är det jag läser just nu, en omläsning föranledd av en läsutmaning (Tack Anna C. för impulsen!). Det är en fantastisk roman. Den kan nog sägas uppfylla det konstnärliga ideal, lättheten, som Calvino satte främst i sin föreläsningsserie "Sex punkter inför nästa år hundrade" (1985).
"För att bevara böckerna skaffade sig Cosimo i flera omgångar ett slags hängande bokhyllor placerade på bästa sätt i skydd för regn och gnagare, men han lät dem oupphörligt byta plats allt efter sin smak och sina studier för ögonblicket. För honom var böckerna på något sätt som fåglar, han ville inte se dem i hålor eller burar för då trodde han att de skulle bli missmodiga. På den stadigaste av dessa lufthyllor ställde han upp encyklopedin av Diderot och d'Alembert allteftersom volymerna anlände från bokhandlaren i Livorno, och om han på sista tiden hade blivit något tankspridd av att alltid hänga näsan över böckerna och kanske mindre intresserad av världen omkring sig, kom han nu genom att läsa i encyklopedin om sådana vackra saker som Abeille, Bois och Jardin att återupptäcka tingen omkring sig som nya."

Illustration av Domenico Gnoli

_______________________________________________________________________________
"Klätterbaronen" finns utgiven i en pocket som innehåller även "Den tudelade visconten" och "Den obefintlige riddaren". Bonniers 2008.

10 kommentarer:

Gunnar sa...

Kan bara hålla med om trilogins genialitet! Det var längesen jag läste dem, dock. För övrigt ska det säkert vara "viskonten" snarare än "visionen" i titeln på den första...! Or am I seeing double..??

Lennart Erling sa...

Tack Gunnar! Jäkla automatik som spelar en spratt hela tiden och som man inte ser trots alla försök till korrekturläsning...
Calvino är en klar omläsningskandidat, när som helst. "Om en vinternatt en resande" blir nog nästa.
Från och med nu i sommar så öppnar sig nya tidsrymder för mig, så vem vet hur mycket botaniserande i hyllorna det kan bli...
Jag tror att det finns fler skrivna mästerverk än oskrivna.

Gunnar sa...

Han skrev också - Calvino, alltså - en jävla bra, tidig kortroman, inte alls fantastisk eller magisk eller så, som handlade om en rösträknare vid ett parlamentsval i Italien, jag har totalt glömt vad den hette, men den fångade något väldigt sant om demokratin, osv osv... kan inte beskriva det bättre just nu, ska försöka hitta detaljerna... (detta som en typisk sent-på-kvällen-kommentar...)

Lennart Erling sa...

Det måste vara den här: http://www.boksampo.fi/sv/kulsa/saha3%253Au732b46af-a8f1-4b90-a46c-07e2096b8c40#.VYuu0UJ9Vfg

Jag har redan lagt en beställning till bokbörsen...

Gunnar sa...

Just den!

Anna sa...

Tack själv Lennart! Vi får ta en ny utmaning framöver. Alltid kul att få inblick i nya världar man aldrig skulle hittat på egen hand. //Anna L (C)

Lennart Erling sa...

Javisst, ja: L. Bara du är densamma... Bara utmana!

Gabrielle Björnstrand sa...

Hans essäbok: Six memos för nästa århundrade är mycket värd för mig.
Däremot finner jag hans prosa alltför, vad ska jag säga, sökt eller besynnerlig. Är inte svag för det.
Tror att det kan vara genderrelaterat. Han är en mansförfattare alltså. Ja, så är det nog ;) Läser nu Duras med otålig uppmärksamhet. Där handlar det om människor nämligen.

Lennart Erling sa...

Gabrielle,
mansförfattare - jag vet inte det... Men avancerade litterära konstruktioner, ja. Kanske lite för mycket ibland.

Lennart Erling sa...
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.