"Jag tänkte att människan bör vara till fots här i livet. I synnerhet bör författaren vara till fots. Det snabba klapprande ryttarspråket är ingenting att lita på. Man känner igen det på ett bländverkens dammoln det alltid river upp. Men i ljudet av långväga gåendets steg finns släktskap med eftertänksamhetens och besinningens språk."
Sven Lindqvist: "Ett förslag" (1955)
7 kommentarer:
Hm, ja, tänkvärt.
Lindqvist håller jag också på med: omläsning av Myten om Wu Tao-Tzu. Jag läste den då när den kom i slutet av 60-talet. Intressant att läsa om.
Dessutom är den trevligt tunn att ta med på t-banan eller bussen.
Myten om Wu Tao-Tzu är en mycket pessimistisk bok. Men fruktansvärt bra. Så småningom kommer jag kanske dit i min omläsningsresa...
Tänk - jag minns den som optimistisk. Måste bero på att han var så kraftfull/insiktsfull att den kändes uppåt ändå.
Jag tyckte förstås om den inledande myten om att gå in i bilden; som var en lite otippad metafor för en svensk marxist 1960-something.
"Jag skall nu försöka besvara den fråga ni har bett mig att behandla.
Är social och ekonomisk frigörelse möjlig utan våld?
Nej.
Är den möjlig med våld?
Nej."
Myten, s. Delfinpocketutgåvan 1969, s 143.
Jo. Fast lite har ju ändå hänt. Före 80-talets backlash.
Det finns egentligen större anledning att vara pessimistisk nu.
"Det finns egentligen större anledning att vara pessimistisk nu."
:-)
Jag instämmer, Anonym...
Skicka en kommentar