lördag 8 februari 2014

Jag följer i spåren av en annan, tidigare läsare

Jag hittade Sven Lindqvists "Handbok" på antikvariat, originalutgåvan från 1957, trådbunden i ett behändigt format och med vackert omslag av Pye Engström.

Nu när jag sitter och läser, denna regniga och blåsiga lördagskväll, slår det mig att jag följer i spåren av en annan, tidigare läsare.
Han, eller hon, har gjort förstrykningar, med både enkla och dubbla streck och ibland skrivit Bra! i marginalen.
Ofta har denne tidigare läsaren fastnat för formuleringar som också jag fastnar för, ibland inte.


Är det inte en god bild av den goda litteraturen, detta att man inte är ensam i sin läsning, att andra har läst och andra kommer att läsa och att författarens röst och läsarnas blandas i ett ständigt pågående samtal?

8 kommentarer:

Hanneles bokparadis sa...

älskar andras anmärkningar

Lennart Erling sa...

Håller med dig!

Kurt sa...

Av någon anledning har KB lagt ut några av Sven Lindqvist äldre böcker i fulltext på nätet:

Handbok: http://fulltext.libris.kb.se/isbn/99-2244275-2.pdf

Reklamen är livsfarlig: http://fulltext.libris.kb.se/isbn/99-6800124-4.pdf

Ett förslag: http://fulltext.libris.kb.se/isbn/91-0-045179-7.pdf

Lennart Erling sa...

Kurt,
jag tror att Lindqvist är mån om att hans verk sak läsas även i fortsättningen... Så finns även "Myten om Wu Tao-Tzu" och "Utrota varenda jävel" i Litteraturbanken. Verkligen lovvärt.

Lars, son av Lennart sa...

Lennart!
Jag är inte den som brukar förhålla mig skenbart upprört till inlägg på din annars eminenta blogg... men vad är det för trams med ett ständigt pågående samtal mellan läsare och författare?

Det synes mig lite vagt och "flummigt".

Själv anser jag, en smula förvirrande, att när texten väl är skriven, kanske till och med väl skriven, är den väl skriven och det som står står skrivet som vore det skrivet i sten.

Hur kan du då påstå att det kan pågå ett pågående samtal bestående av påståenden?

Jag fattar ingenting, som om jag lät mina händer vila tomma.

Lennart Erling sa...

Lars,
"skenbart upprört"??
Och "trams", "vagt", "flummigt"... jag tror vi får ta det här över en god whisky istället för här. Positivism kontra hermeneutik?

Anonym sa...

Att stryka under och kommentera i biblioteksböcker anser jag vara fel, det blir ju bara kladdigt om alla skulle göra det.
Irriterande till slut och varför gör man det. Lånar man om boken för att se vad andra har svarat? I sina egna böcker så klart, kul att återkomma och se vad man reagerat på. Men det goda samtalet om böcker och upplevelser av dem är ju aldrig fel. Din blogg är kul att läsa. Ibland är Horace litet svår för mig, men Cigarretten efteråt njöt jag av.

Lennart Erling sa...

Anonym,
tack för omdömet om bloggen! Ja, att stryka under i biblioteksböcker är ett otyg - även om jag som bibliotekarie är med om betydligt värre saker...
Mina egna böcker bär ofta spår av intensiv läsning och tankeverksamhet!