Jag har påbörjat mitt projekt att läsa Sven Lindqvists tidiga böcker. "
Ett förslag" (1955) har följande Schopenhauercitat som motto:
"Dessa vardagliga huvuden däremot kunna rakt inte besluta sig för att skriva som de tänka, emedan de ana att saken då skulle få ett lite enfaldigt utseende. Men det vore i alla fall någonting. Om de sålunda bara gå ärligt till verket och i enkelhet ville meddela det lilla och vanliga som de verkligen tänkt, såsom de tänkt det, så skulle de bli läsbara och även lära oss något inom den sfär där de äro hemma."
Jag tar det till mig.
Arthur Schopenhauer (1788-1860)
6 kommentarer:
Ha. ha-ha!
Instämmer med Gabi.
Och tänker på juristkolleger.
Och vill dela detta:
http://whenyouworkasasprakkonsult.tumblr.com/post/75146345463/when-you-have-granskat-myndighetsrapporter-sa
Är det du som driver SPAKKONSULT? (Nästan) lika kul som When you go Biskopsarnö. Fast den här är mer omväxlande. Jag tror biskoprna har uttömt sina skämt. And then we all go Schpenhauer-ish.
Nejnej, inte jag, jag representerar i en av mina skepnader språkkonsulternas värsta fiender, juristerna. En av mina döttrar är språkkonsult, hon skickar länkar till mig ibland.
I hate to spoil the party, but... Lindqvist menar allvar med Schopenhauercitatet. (Lindqvist är alltid allvarlig). Han reagerar mot esteticerande romaner, där det sköna bara är onödig utsmyckning och talar sig redan här varm för essäformen, den litteratur som "talar rakast", som gestaltar bildningsupplevelsen. Inga onödiga ord för ordens egen skull. Den här boken pekar framåt på hans fortsatta författarskap.
Bra allvar är också ofta roligt. Om än ofrivilligt.
Och: Myten om Wu Tao-tzu hörde till den allra bästa läsningen i min ungdom.
Skicka en kommentar