Han ansåg att bönderna var tröga och konservativa och höll fast vid ålderdomliga odlingsmetoder. Han rådgjorde med tidens främsta forskare. Det gick inte så bra.
Ehrensvärd hade läst en skrift om plantering av säd, i stället för sådd.
Inbakad i en liten kula av jord- och gödselblandning skulle utsädet, korn för korn, sättas i jorden.
Illustration hos Brusewitz:
Efter två år tog det hela slut, Ehrensvärd hamnade i skuld, gården intecknades och jordbruksexperimentet fick avslutas.
Jag vet inte om detta uppmärksammats (det har det nog) men - vad var detta om inte Taylorism? En klassisk Metod-Tid-Mätning (MTM)?
Högst tio sekunder per korn!
9 kommentarer:
Jo, ingenjör Taylor hade en hel del förfärande idéer om hur just arbetare skulle lägga upp sin dag. MTM har jag egen erfarenhet av. Med paus endast för intag av lunch kunde ett arbetsskift liknas vid en 7 timmar lång gympaövning,om man, som jag, arbetade i produktionen av rostfria rör. Lyckosamt nog försvann väl konceptet nästan helt under 1980-talet.
Nu för tiden kör man väl med Just In Time och LEAN vilket är lika eländigt det när det tillämpas i New Public Management.
Tack för kommentarer!
Det som överraskade mig var det "moderna", "vetenskapliga" sättet som Ehrensvärd analyserade arbetsprocessen på. Men han kanske inte var så unik? Någon som vet?
Jag hittar en källa som säger att
"Some time studies had been conducted before Taylor, particularly by French engineer Jean Rodolphe Perronet (1708–1794) and English economist Charles Babbage (1791–1871), both analyzing pin manufacturing. However, modern motion and time study was developed as part of the scientific management movement championed by Taylor and eventually became known as Taylorism."
Och: "In 1772, Perronet was elected a foreign member of the Royal Swedish Academy of Sciences"...
En förbindelse med Ehrensvärd?
Ehrensvärd var själv en fin tecknare. Han skulle - som så många andra organisatörer i markerna - nog haft roligare om han hållit sig till estetiken.
Efter att ha följt ytterligare ett spår ser jag att den eminente Per Nyström skrev en intressant artikel i Folkets Historia nr 2 1987. Som jag hade i arkivet! Ingressen lyder:
"Tidsstudier förbinder väl de flesta med 1900-talets MTM, eller mer allmänt med 1800-talets taylorism. Att det var ett aktuellt ämne även för 1700-talets svenska jordbruksreformatorer, kommer nog mer överraskande för de flesta."
Och han beskriver mer i detalj just Ehrensvärds tidsstudier, som bl a återfinns i hans brev.
Så jag byter ut rubrikens frågetecken mot ett utropstecken...
Okej. Jag ger mig. Men jag tar med mig tecknaren!
Och vad beträffar mäta och väga så inleddes det på 1600-talet i en kyrka där man hade ett litet hål för att mäta penislängder. Sen tog mätandet fart på allvar. Och nu sitter vi här, i slutet av vecka 38.
Nej, ge dig inte... Ehrensvärd var ju oerhört mångsidig. Men som jordbruksreformator gick han bet, om uttrycket tillåts.
"Mäta penislängder"... I kyrkans regi? Berätta!
Tyvärr Lennart; det är en anekdot från omutlig källa. Möjligen också en vandringssägen. Men att mätandet tog fart på 1600-talet kan de flesta historiker intyga.
Nu snart vecka 39. Hurra för den!
Skicka en kommentar